Ännu ett år lider mot sitt slut och vi i förbundsstyrelsen fortsätter att kämpa på många olika nivåer för att de, som insjuknat av olika tandvårdsmaterial, ska få den hjälp i vården som alla ska vara berättigade till.
För att uppnå resultat krävs dock, att regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) ser till att de beslut som tagits efterlevs. På sidan 5 i denna tidning redovisas vår uppvaktning av socialdepartementet i oktober 2008, samt de krav som då framfördes. Det är frågor som vi ständigt har behövt återkomma till, därför att man i vården inte velat efterleva tagna beslut.
När det gäller Tandvårdsförordningen, SOSFS 1998:1338, är det oerhört viktigt att påpeka, att denna förordning gäller oavsett att den nya tandvårdsreformen tillkommit. Den som påstår något annat är dåligt påläst, enligt socialdepartementet. Vi har begärt att socialdepartementet snarast klargör för både SKL och övriga vårdgivare, att ?Tandvård som ett led i sjukdomsbehandling? fortfarande gäller. För att Tf:s medlemmar ska kunna kräva denna rätt, publiceras de för oss aktuella delarna i förordningen, på annan plats i Tf-bladet (se sidan 27).
Överläggningen skedde i positiv anda och planerat är, att vi ska samarbeta kring någon form av informationsmöte på nyåret. Samtidigt kommer projektledaren i HET-projektet, Ann-Marie Lidmark, att regionalt informera läkare och tandläkare om resultaten av detta projekt. Det stora bekymret idag är den desinformation, som får utrymme i fackpress och media.
Trots USA:s svängning i amalgamfrågan (se Tf-bladet nr 3/2008, ledaren), där man på Food and Drug Administration (FDA) nu kommer att tvinga tandläkarna att informera sina patienter om hälsorisker med amalgam, inte minst när det gäller kvicksilvers övergång från moder till foster, har man, i samband med tandläkarstämman i Stockholm i september 2008, uppenbarligen valt att inte informera om detta.
Vid denna världskongress, där FDI (den internationella tandläkarorganisationen) medverkade från USA, hade man ?glömt? att ta upp det pionjärarbete som utförts, framförallt i Sverige, av enskilda tandläkare som förstått att amalgam och andra metaller skadar patienterna. De nya arbetsmetoder, som tagits fram när det gäller metallfria material, är ett sådant område som kommer starkt.
Det, som måste bli mer fokus på, är alla de patienter som har dolda infektioner i käkben efter att ha fått rotfyllningar, liksom de patienter, som har ischemiska nekroser i käkregionen (NICO). I dagsläget finns det ingen vård för dem att få, eftersom man negligerar detta stora problem och inte minst har agerat på ett förfärligt sätt mot de tandläkare som försökt hjälpa patienterna.
Men tack vare gåvor från enskilda medlemmar har vi fått möjlighet att stötta ekonomiskt vid sådana här uppenbara övergrepp från myndigheternas sida. I ett aktuellt fall har Tf därför beslutat att bidra till rättegångskostnaderna för en tandläkare så att viktiga erfarenheter på nytt kan tas i anspråk.
HSAN:s agerande mot tandläkare och läkare som hjälper patienterna är skamligt, men en följd av den förlegade utbildningen från mitten av 80-talet. De tandläkare, som enligt riksdagsbeslutet skulle få information om hur de bäst kunde hjälpa patienterna, utsattes istället för en 14 dagars ?utbildning? där man påstod att patienterna hade ?problem en våning högre upp?.
Trots att alla vetenskapliga fakta har radats upp och erfarenheten finns både inom Tf och IAOMT, så finns det fortfarande vårdgivare, som inte har kommit längre kunskapsmässigt än att de tror på dessa lögner. Vi hoppas och tror att rättvisan och kunskapen ska segra.
