När Mats Hanson 1981 skrev i Jordemodern, barnmorskornas facktidning, och till Socialstyrelsen om riskerna för att låta gravida gå till tandläkaren, blev han utkörd från sin forskartjänst vid Lunds Universitet av Socialstyrelsens dåvarande chef Barbro Westerholm.

Socialstyrelsen klagade över den information som Hanson gav över riskerna med amalgamet och beklagade sig över att hans varningar gav ?stor arbetsbelastning för verkets personal.? Så lättvindigt trodde man sig bli av med en sanningssägare. Agerandet ledde till att man tog ifrån honom arbetsuppgifterna och inkomsterna. Därmed trodde man sig uppenbarligen bli av med den kritikern.

Men Hanson tystnade inte, han engagerade sig för alla dem, som insjuknat av amalgamet och var i många år ordförande i Tandvårdsskadeförbundet. Numera är han vetenskapligt ansvarig och 1:e vice ordförande i handikapporganisationen.

Samhället ska vara tacksamt för att det inte gick att tysta honom så lätt. Idag har han helt och fullt fått rätt i sina varningar genom professor Maths Berlins utvärdering av amalgamets risker till regeringen. Denne slår fast att ?med hänsyn till risken för hämmande påverkan på den växande hjärnan kan det inte vara förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet att sätta in amalgamfyllningar på barn och fertila kvinnor?. Kan det sägas tydligare?

Ge Mats Hanson full upprättelse!

Mats Hanson hade rätt för drygt 20 år sedan. Är det inte på tiden, att även han får skadestånd av staten på samma sätt som de olagligt registrerade, så kallat samhällsfarliga individerna med felaktiga politiska åsikter, som Säpo registrerade?

Även i forskarvärlden har tyvärr liknande registreringar gjorts och människor som Hanson har utsatts för oegentligheter från samhällets sida. Här finns nu alla förutsättningar för att visa på regeringens goda vilja genom att ge Mats Hanson full upprättelse och ersättning för alla årens inkomstbortfall, som Socialstyrelsens agerande innebar.

Sverige får inte framstå som en kopia av de totalitära stater, som har spärrat in sina dissidenter. Straffet för att redovisa sanningen om amalgamet ledde till, att en forskare stängdes ute från sin arbetsplats och fråntogs sina kollegors förtroende.

Socialstyrelsen vid skampålen!
De som borde stå vid skampålen är de ansvariga på Socialstyrelsen, som i alla år har bibringat regering och riksdag uppgifter som inte varit sanna. Hur många människors öden som dessa lögner har förändrat och hur många människoliv det har tagit vet ingen, men ett är säkert, om det finns någon slags känsla för etik och moral hos er politiker, krävs det att Hanson får upprättelse! Det gäller för övrigt både patienterna och de läkare och tandläkare, som under alla år fått utstå ?uppvaktningar? av Socialstyrelsens tjänstemän och alla de försäkrade, som förlorat sin rätt till sjukersättning för att de varit kvicksilverförgiftade.

Andra måste stå där med skammens rodnad på sina bleka kinder, för man kan väl knappast hoppas på att Westerholm och andra bestraffas för sitt agerande och sina tillkortakommanden? Det finns många inom det vetenskapliga etablissemanget, som nu behöver ta sig en allvarlig funderare på hur de själva har agerat i frågan.

Hur många har försvarat sitt revir utan att ha tillräckliga kunskaper, men ändå varit tvärsäkra på att de har haft rätt och vi fel? Hur mycket har de ekonomiska och andra intressena fått styra agerandet? Är inte parallellerna med tobaksindustrin, asbestproblematiken och andra miljöskandaler tydlig nog?

Tänk om vetenskap och beprövad erfarenhet alltid följdes av att ständigt söka ny kunskap i det praktiska arbetet. Tänk om erfarenheterna från Semmelweiss och andra fungerade som dagsaktuellt rättesnöre i samband med all forskning. Tänk om man inte hade agerat så illa från första början utan tagit sig tid att fundera över om varningarna var befogade.

Istället har man från myndighetshåll och det vetenskapliga etablissemanget agerat som gamla tiders härskare. Kom budbäraren med ett dåligt budskap, högg man huvudet av honom. Tänk om amalgamfrågan kan bli den väckarklocka som alla behöver, så att misstagen inte upprepas.

Utbildning och information på alla nivåer

Nu gäller att snabbt komma igång med utbildning och information på alla nivåer så att redan uppkomna skador om möjligt kan repareras. Alla de som fortfarande idag förnekas den av riksdagen beslutade rätten att bli av med kvicksilverläckande amalgamfyllningar måste nu erkännas av myndigheterna och inte spärras in som mindre vetande eller inbillningssjuka.

Detta kommer att kräva radikala förändringar i attityden mot dem som är sjuka och inte minst i utbildning av vårdgivare, som saknar kunskaper om vård och behandling. Den kunskapen finns hos oss i handikapporganisationen och hos några få läkare och tandläkare. Det blir nu nödvändigt att snabbt få ut den kunskapen för att få bukt med den tandvårdsrelaterade ohälsan.