Tandläkare är skyldiga att lämna uppgifter till försäkringskassan om vilka åtgärder som vidtagits inom ramen för det statliga tandvårdsstödet, vilket innebär för alla som är över 20 år. Försäkringskassan lämnar uppgifterna vidare till Tandhälsoregistret hos Socialstyrelsen. Eftersom uppgifterna lämnas in i samband med att tandläkaren rekvirerar det statliga stödet så blir uppgifterna tillförlitliga. Även de stöd som landstinget betalar enligt tandvårdsförordningen ska lämnas in till tandhälsoregistret, men denna del av uppgiftinlämning slarvar tandläkarna med eller så vidarebefodras inte uppgifterna till Socialstyrelsen. Delar av Tandhälsoregistret är intressant för forskning.  

Läs mer »

Fake news har blivit ett viktigt argument i debatten. Alla menar dock inte samma sak. Om kvicksilver finns och har funnits mängder av fake news som myndigheter sprider till allmänheten och vården. Det hjälper inte hur väl underbyggda argument Tandvårdsskadeförbundets företrädare har - vi sågas med fotknölarna genom att ifrågasättas som icke-forskare, ofta hänvisas till att forskare har olika åsikter på grund av styrda forskningsstudier. Tokiga argument som att "jag har haft amalgam hela livet och har aldrig blivit sjuk" eller att "amalgam använts i 150 år av tandläkare" och det hade ju aldrig gått om det förgiftat folk. Så gott som aldrig bemöts de fakta vi lägger fram. Fake news används på liknande sätt för att tysta debatten om risker med vacciner.

Läs mer »

Aspirin eller acetylsalisylsyra har enligt ny forskning förmåga att stimulera reparation av kariesangrepp genom att stimulera bildningen av dentin. Intressant forskning som kan leda till förändringar i tandvården. Forskarna säger själva att aspirin är ett gammalt och beprövat läkemedel och att om de bara hittar sätt att få in det i tanden så kommer metoden att snabbt kunna nå ut på marknaden. Det handlar således inte om 15-20 år, vilket är vanligt när forskning kommersialiseras.

Läs mer »

Aktionsgruppen för giftfri tandvård bildades 1977 och året efter startade Tandvårdsskadeförbundet. Frågan om kvicksilver och amalgam kom upp på dagordningen. Dessförinnan hade främst risker med guld och plastfyllningar diskuterats. Media skrev en hel del och pionjärerna försökte så gott de kunde samla information om amalgamets risker och sprida detta till allmänheten. Förbundets verksamhet på 1970- och 1980-talets redovisas i en stencil från 1990-talet. Författare är Ole Becker och Christina Jacobsson-Becker.

Läs mer »

I en ny vetenskaplig rapport har forskare gått igenom befintlig litteratur och redovisar hur och varför kvicksilver påverkar kroppen. Rapporten är viktig då flertalet läkare och tandläkare ännu inte förstått riskerna med folks amalgamfyllningar. I denna rapport refereras till många tidigrare gjorda undersökningar som visar hur kvicksilver påverkar kroppen och varför så många olika symtom uppstår. 

Läs mer »

Den som saknar tänder har två möjligheter. Dels att sätta in implantat i käkbenet och dels att få avtagbara proteser. Det senare kan vara bäst för den som är känslig för olika material eller som av olika anledningar har problem som gör det riskfyllt med implantat. Metaller bör inte användas då många är känsliga för dem och det gäller även titan. Återstår gör olika plaster och vanligast har varit olika material av metakrylater, men det finns också andra plastsorter som kan tålas bättre. Nu finns en genomgång av olika protesmaterial publicerad i den norska tandläkartidningen.

Läs mer »