- Forskning
- Hälsa
Dr. Joseph Mercola har analyserat en studie som publicerats i den medicinska tidskriften Neurology. I denna undersöktes hur alkohol påverkar hjärnan över tid. Forskarna analyserade hjärnvävnad från nära 1800 avlidna personer och jämförde resultaten med deras alkoholvanor under livet. Resultaten var slående.
Att dricka alkohol i måttliga mängder har länge betraktats som ofarligt – till och med hälsosamt enligt vissa äldre studier. Men nyare forskning ger en annan bild. Även små mängder alkohol påverkar hjärnans funktion negativt och ökar risken för demens. Dessutom kan alkohol bidra till försämrad mun- och tandhälsa på flera sätt.
- Personer som drack upp till 7 glas per vecka hade 60 % högre risk för vaskulära hjärnlesioner (hjärnkärlsskador) jämfört med nykterister.
- De som drack 8 glas eller mer per vecka hade hela 133 % ökad risk.
- Personer som tidigare konsumerat stora mängder alkohol hade en avsevärt lägre hjärnvolym i förhållande till kroppsstorlek. Ju mer alkohol man dricker under sitt liv, desto mindre hjärnvolym har man kvar senare i livet. En krympande hjärnvolym ökar risken för sämre minne, långsammare tankeprocesser och svårigheter att hantera vardagliga uppgifter. Denna grupp presterade även sämre på kognitiva tester.
- Alkoholkonsumtion förkortar livslängden – Personer som drack mycket alkohol levde i genomsnitt 13 år kortare än de som aldrig drack alkoholhaltiga drycker.
Vaskulära lesioner (små skador på hjärnans blodkärl) kan leda till syrebrist i hjärnvävnaden, sämre minne, långsammare tankeförmåga och ökad risk för demens.
I samma studie sågs också fler så kallade tau-tovor hos personer som druckit alkohol. Tau-tovor är ansamlingar av proteinet tau i hjärnan som är karakteristiskt för Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa tillstånd.
Forskningen visar att alkoholens skador vid återkommande konsumtion över tid kan leda till bestående förändringar i hjärnan. I vissa fall syns minskad hjärnvolym hos före detta stordrickare, vilket i sin tur är kopplat till nedsatt kognitiv förmåga.
En stor brittisk befolkningsstudie med över 300 000 deltagare bekräftar detta. Resultatet visar att det inte finns någon "säker" konsumtionsnivå för alkohol när det gäller hjärnans hälsa. Sambandet mellan alkoholkonsumtion och demens var tydligt – särskilt bland kvinnor.
Alkohol och tandhälsa är en ofta förbisedd risk. Förutom de skadliga effekterna på hjärnan har alkohol också flera negativa konsekvenser för munnen och tänderna. Bland annat:
- Muntorrhet: Alkohol har en uttorkande effekt som minskar salivproduktionen. Eftersom saliv skyddar tänderna mot syraangrepp och bakterier ökar detta risken för både karies och tandköttsproblem.
- Försämrad mikroflora i munnen: Alkohol kan störa den naturliga balansen av bakterier i munhålan, vilket gynnar tillväxt av skadliga bakterier och ökar risken för tandlossning (parodontit).
- Frätskador på tänderna: Många alkoholhaltiga drycker, särskilt vin, cider och drinkar blandade med läsk, har lågt pH-värde. Det kan leda till erosion – att emaljen fräts bort – vilket försvagar tänderna permanent.
- Förhöjd risk för cancer i munhåla och svalg: Alkohol, särskilt i kombination med tobak, är en av de främsta orsakerna till cancer i mun, svalg och struphuvud. Ju mer alkohol man dricker, desto högre är risken.
Den sammantagna bilden är tydlig – alkohol är inte ofarligt, ens i små mängder. Det finns ingen säker konsumtionsnivå när det gäller hjärnans eller munnens hälsa. För den som vill minska sin risk för demens, kognitiv svikt, karies och tandlossning är det klokt att minska eller helt avstå från alkohol.
Alkoholens påverkan på kroppen är större än många tror – särskilt för hjärnan och munnen. Att välja bort alkohol kan därför vara ett av de viktigaste stegen man kan ta för sin långsiktiga hälsa.
Vanliga myter om alkohol – och vad forskningen visar:
"Ett glas rödvin om dagen är bra för hjärtat"
* Fakta: Denna idé kommer från så kallade observationsstudier, som visade samband – men inte orsak. Nyare och mer omfattande studier visar att även små mängder alkohol kan öka risken för högt blodtryck, stroke och vissa cancerformer. De polyfenoler som anses skyddande (som resveratrol) finns även i druvor, blåbär och nötter – utan alkoholen.
"Alkohol hjälper mig att sova bättre"
* Fakta: Alkohol kan göra att man somnar snabbare, men försämrar sömnkvaliteten. Det stör REM-sömnen, ökar risken för att vakna under natten och gör att man kan känna sig tröttare dagen efter.
"Jag dricker bara på helgerna – det är inte farligt"
* Fakta: Även så kallat "helgdrickande" kan leda till hjärnskador, påverkan på levern och ökad olycksrisk. Det spelar mindre roll när man dricker – mängden alkohol är det som påverkar kroppen mest.
"Alkohol hjälper mot stress"
* Fakta: Alkohol dämpar tillfälligt nervsystemet, men kroppen kompenserar med stresshormoner som adrenalin och kortisol. På sikt ökar alkohol stresskänsligheten och risken för psykisk ohälsa.
"Alkohol är bra för munhälsan – det desinficerar ju"
* Fakta: Alkohol torkar ut slemhinnor, minskar salivproduktionen (som annars skyddar mot karies och inflammation) och kan öka risken för munsår, svamp och i förlängningen även munslemhinnecancer.
”Alkohol är nödvändigt för de som skadats av kvicksilver och/eller andra tungmetaller”
* Det är inte heller sant. Tf har publicerat många artiklar om avgiftning, i dessa finner man mycket information om hur man kan gå till väga. Här följer några exempel:
Glutation och Skellefteåsjukan
Tungmetaller, mögelgifter och selen
Zeoliter hjälper mot tungmetallavgiftning
Svavel viktigt vid amalgamförgiftning
Dåliga avgiftningsgener? Ökad risk för sjukdom
Det finns många hälsosamma alternativ till alkohol:
- Kombucha: Fermenterat te som ger en lätt bubblig och smakrik dryck. Innehåller probiotika som gynnar tarmhälsan.
- Alkoholfritt vin eller öl: Finns numera i många varianter och med bättre kvalitet än förr.
- Mineralvatten med smak eller citronklyfta: Fräscht och törstsläckande. Enkelt, men ändå elegant i glas.
- Mocktails (alkoholfria cocktails): Visuellt tilltalande och smakrika drycker med frukt, örter, lime, bär eller gurka.
- Te med smak: Till exempel ingefärste eller rosmarinte med citron. Värmer kroppen och sinnet.
- Fruktdrycker med is och mynta: Ett alternativ som även barn och äldre kan njuta av. Serveras helst utan tillsatt socker eller konstgjorda sötningsmedel.
