Information till patienter och läkare

Tillhör du de tiotusentals personer som är sjuka av dentala material?

Du kan vara sjuk av kvicksilver från dina amalgamfyllningar. Andra kan vara känsliga för metaller i legeringar av guld, titan och krom-kobolt. Sådana material är vanliga i kronor, stift och implantat. Även rotfyllningar och dolda infektioner i tandbenet kan orsaka sjukdom utanför själva munhålan.

Vanliga diagnoser är fibromyalgi, psykisk sjukdom och kroniskt trötthetssyndrom/ME. Men också många andra diagnoser sätts av läkare där orsaken senare visat sig vara känslighet mot kvicksilver, guld eller något annat material i tandfyllningarna. Några personer med den dödliga sjukdomen ALS har efter sanering blivit friska och detsamma gäller Parkinsons sjukdom och MS. Detta är bara några exempel på våra medlemmars erfarenheter.

Symtomen är ofta många och varierande beroende på att immunförsvaret triggats igång av främmande material eller pågående infektion. Bland de vanligaste symtomen är enorm trötthet/utmattning, koncentrations- och minnesproblem, värk, sömnsvårigheter, mag- och tarmbesvär och metallsmak i munnen.

Sanering eller fyllningsbyte bör prövas av alla som misstänker att dentala material (tandfyllningar, kronor, broar, stift eller rotfyllningar) kan orsaka sjukdomssymtomen. Majoriteten blir friska eller friskare efter borttagning av material de inte tål. Dock är det nödvändigt att åtgärderna görs korrekt annars kan symtomen förvärras.

Amalgam är det fyllningsmaterial som gett flest problem. Anledningen är att hälften av amalgamet består av rent kvicksilver. Kvicksilver läcker alltid ut från amalgamfyllningar. Läckaget ökar om man tuggar tuggummi, dricker varmt eller har andra metaller i tänderna.

Flera olika metaller i munnen bildar ett batteri som skapar svaga elektriska strömmar i munhålan och därmed ökar läckaget av kvicksilver från amalgamfyllningarna. Guldkronor, titanstift eller material i krom-koboltlegeringar bidrar alla till att kvicksilver läcker ut i större omfattning jämfört med om man bara har amalgamfyllningar. Även arbete framför bildskärm kan öka läckaget av kvicksilver från amalgam.

Rotfyllningar är riskabelt även om tandläkaren gör en korrekt och funktionell rotfyllning med ett biologiskt bra material. Anledningen är att tanden är död och att bakterier frodas i de så kallade dentinkanalerna som bland annat har till funktion att förse en levande tand med näring. Dentinkanalerna kan aldrig fyllas igen och därför avråder Tandvårdsskadeförbundet från rotfyllningar.

Infektioner i käkbenet har ofta sitt ursprung i rotinfektioner och kan vara inkapslade och svåra att upptäcka. Bakterier och andra mikroorganismer kan bilda gifter som förs ut i kroppens blodomlopp och där triggar igång immunförsvaret. Gifterna kan också påverka kroppens biokemi negativt.

Allergi eller överkänslighet? Rena allergier förekommer mot dentala material. Vanligt är allergi mot kvicksilver, guld, palladium, titan och nickel. Allergier mot kompositer (plaster) är inte lika vanligt, men förekommer. Även om läkaren inte kan konstatera allergi mot ett material kan man vara överkänslig mot detta. Det kan bero på störningar i biokemin eller att det saknas mätmetoder för vissa allergier. Lita därför på kroppens egna reaktioner.

Förgiftning av kvicksilver är vanligast eftersom denna metall läcker ut i kroppen i relativt stora mängder. Kvicksilver har stor potential att störa kroppens biokemi och därför kan många olika symtom uppstå. Tandvårdspersonal och tandtekniker som arbetat med amalgam och kvicksilver visar ibland upp tydliga förgiftningsskador. Hos personer med guldkronor har relativt höga guldhalter uppmätts i blodet.

Avgiftning av kroppen sker hela tiden. En del personer kan emellertid ha dåliga ärftliga anlag för avgiftning och/eller reparation av skadade celler alternativt försämrad leverfunktion.  Ansamling av kvicksilver i olika organ kan vara en orsak till att många blir sjuka i 50- till 60-årsåldern då kvicksilver hunnit ackumuleras i kroppen.

Fosterskador kan uppstå om den gravida kvinnan gjort omfattande amalgamarbeten eller har många amalgamfyllningar. Kvicksilver liksom andra gifter utsöndras via fostret och därför kan relativt höga halter finnas i foster och nyfödda barn. Autism misstänks till viss del beror på kvicksilver som lagrats i kroppen. Tandvårdsskadeförbundet anser att inga amalgamarbeten ska göras strax före eller under graviditeten och detsamma gäller under amningen. Amalgamsaneringen bör därför göras i god tid före en graviditet eller då kvinnan slutat amma sitt barn.

Amalgamsanering/fyllningsbyte liksom sanering av andra dentala material ska göras med stor försiktighet. Tandläkaren måste arbeta med bra utsug, kofferdam och undvika att borra i materialet. Särskilt amalgam kräver stor försiktighet då kvicksilver förångas redan i rumstemperatur. Mycket sjuka och känsliga personer bör andas in syrgas eller luft utifrån, vilket också gäller tandvårdspersonalen. Anledningen är att trots bra ventilation och luftrening blir kvicksilverkoncentrationen hög. Andra material kräver främst kofferdam och bra utsug.

Vitamin- och mineralterapi är särskilt viktigt före en amalgamsanering. Anledningen är att immunförsvaret och kroppens avgiftning måste stärkas för att ta hand om det kvicksilver som tränger in i kroppen. Många tandvårdsskadade har näringsobalanser och mår bättre av kosttillskott inklusive nyttig och giftfri mat.

Tandvårdsskadeförbundet rekommenderar tillskott av selen, magnesium, zink, omega-3-fettsyror, vitamin C, vitamin B-12, B-vitaminkomplex, vitamin E och vitamin D samt acetylcystein före under och några år efter saneringen.

Bidrag till sanering/fyllningsbyte kan erhållas via landstingen/regionerna med hänvisning till tandvårdsförordningen (1998:1338) 6 och 7 §§. Den som har påvisad allergi kan få en eller flera fyllningar utbytta enlig 6 §. Personer som varit sjuka länge och som misstänker att symtomen beror på tandfyllningarna kan få fyllningsbyte via 7 §.

Bidrag ges normalt inte till byte av stift, rotfyllningar, broar och andra konstruktioner. Många landsting/regioner har infört restriktioner som försvårar fyllningsbyte, trots en tydlig lagstiftning. Beslut om bidrag kan inte överklagas, men man kan söka igen. Mer information ges av Tandvårdsskadeförbundets distrikt.

Hur snabbt man blir bra efter fyllningsbyte varierar. Omkring 6 procent blir friska i omedelbar anslutning till tandläkarbehandlingen. För 40 procent dröjer det ett år innan stabila förbättringar inträder och för andra kan det ta mer än fyra år. En anledning till detta är att kroppen först måste avgiftas.

Sjuk igen kan man bli flera år efter fyllningsbytet. Ofta handlar det om att kvicksilver som ansamlats i olika organ förs ut i blodbanorna. Sådant kan inträffa i samband med stress, antibiotikabehandling eller någon sjukdom.

Vilka material ska användas?  Alla dentala material är främmande för kroppen och känsliga personer kan reagera för allt. Tandvårdsskadeförbundet avråder från alla metall-material då genetisk känslighet kan förekomma. Kompositer eller plaster är billigast och det som landstingen ofta ersätter med. Görs dessa fyllningar korrekt med tunna lager och effektiva härdlampor uppstår sällan problem. Keramiska material är dyrare och det som oftast fungerar bäst. En del kan dock reagera både mot limmet och färgerna på kronan eller inlägget.  Kontakta gärna förbundets eller distriktets informatörer för mer kunskaper.

Keramiska implantat tillverkade av zirkoniumdioxid förordas av Tandvårdsskadeförbundet då de oftast tolereras av kroppen. Sannolikt förekommer känslighet även för detta material då individer kan reagerar för alla främmande material. För känsliga individer är det därför klokt att i första hand överväga broar och proteser som är lättare att ta bort om känslighet uppstår.

Implantat av titan kan orsaka hälsoproblem och ett vanligt symtom är ihållande hosta. Titanimplantat förses ibland med guldskruvar, vilket ökar risken för att titan läcker ut.  Om guldet ersätts av annat material kan implantatet tolereras bättre.

Yellow Nails eller gula naglar är tecken på att titan läcker ut från implantatet.

Ta alltid kontakt med Tandvårdsskadeförbundet före fyllningsbyte eller andra odontologiska åtgärder. Informatörer finns både i distrikten och på nationell nivå. Flera distrikt har Öppet Hus dit personer med problem är välkomna. Ofta förekommer både information och rådgivning och helt säkert finns andra som genomlidit liknande problem att samtala med. Distrikten anordnar också föreläsningar och har information om vilka bidragsvillkor som gäller vid fyllningsbyte i landstinget/regionen.

 

Till Hälso- sjuk- och tandvårdspersonal

  • Vad vet du om dentalmaterial?
  • Hur påverkas hälsan av amalgam, olika metaller och toxiska ämnen som används inom tandvården?
  • Misstänker du att du själv eller dina patienter är drabbade?
  • Kan du förebygga och behandla?

Amalgam och andra metaller

Amalgam innehåller cirka hälften kvicksilver och resten består av silver, tenn, koppar och ibland zink i en ojämn blandning. En enda amalgamfyllning innehåller mellan 0,6-4 gram kvicksilver beroende på storleken. Det läcker alltid lite kvicksilverånga från dessa och mer vid intag av varma drycker, tuggummituggande, tandgnissling med mera. En del blir sjuka då halten kvicksilver överstigit en viss nivå i kroppen. Nivån är mycket individuell.

Andra kan få allergiska eller andra reaktioner på överkänslighet av kvicksilver i amalgamet eller mot något av de andra ingående metallerna. Amalgam är den i särsklass största källan till kvicksilver, vilket slogs fast av WHO:s expertgrupper 1991.

80% av alla som saneras från amalgam på rätt sätt blir bra eller mycket bättre efter borttagning av dessa fyllningar. Dock krävs en rätt och riktig sanering annars ökar sjukdomsrisken då stora mängder kvicksilverånga kan frigöras. Patienter kan bli sjukare om tandläkaren inte förstår att skydda patienten och att bara ta en fyllning var sjätte vecka.

Det är dock inte bara amalgam folk kan vara känsliga för. Det tycks som om alla metaller påverkar känsliga individer. Värst är om flera metaller finns i samma munhåla då metallernas olika potential medför elektrokemiska spänningar mellan metallerna vilket leder att metalljoner frigörs i ökad utsträckning.

Genetisk eller miljöbetingad möjlighet att avgifta kroppen påverkar också risken för sjukdom. Vissa personer har så dålig avgiftning att kvicksilver från amalgamfyllningarna ansamlas i kroppen och slutligen når farligt hög nivåer. Allergiska reaktioner kan ske vid mycket låga nivåer.

​Läkarens roll

Läkaren kan hjälpa till på flera olika sätt. Dels för att ställa diagnos och dels för att skriva ut vitaminer och mineraler i syfte att förbättra avgiftningen (t ex C-vitamin, selen och vitamin B12) och hjälpa immunförsvaret. De flesta som är sjuka av sina tandfyllningar har förvärrade symtom i samband med tandläkarbesök och ibland kan sjukligheten ha startat när en viss metall satts in i tänderna. Symtomen är ofta många och individuella – det kan handla om 25 symtom eller mer. En noggrann anamnes är därför ett viktigt verktyg för att ställa diagnosen.

Provtagning ger sällan några ledtrådar, men i vissa fall kan förhöjda kvicksilverhalter mätas i blodet eller urinen. Kelering kan användas för att trigga igång utsöndring av metaller och därigenom finns möjlighet att mäta kvicksilver och andra metaller i urinen. Hårmineralanalyser kan också ge förhöjda metallvärden liksom avföringsprover. Låga halter kvicksilver och andra metaller är inget bevis för låga tungmetallhalter i kroppen. Istället kan det bero på att patienten har dålig avgiftning och därför ackumulerar metallerna i kroppen.

Om patienten vill byta sina amalgamfyllningar eller andra metaller i tänderna krävs antingen hudtester eller bedömning av dermatolog och patienten ska därför remitteras för sådan provtagning. Kan ingen allergi påvisas finns möjlighet till sanering på grund av långvarig sjukdom. I detta fall ska läkaren skriva en remiss/ett intyg till en tandläkare med redovisning av vilka prover som tagits och vilka behandlingar som prövats. I intyget ska läkaren också redovisa att en sanering av dentala material ingår som del i en behandlingsplan och att patienten själv vill pröva borttagning av fyllningar eller andra dentala material. (Se mer här och här)

Tandläkaren söker bidrag och tar bort fyllningar

Tandläkaren är den som ansöker om bidrag till sin patient. Först behöver tandläkaren ett intyg/remiss från läkaren och därefter görs en plan för saneringen. Tandläkaren skickar in alltsammans till landstingets eller regionens tandvårdsenheten. Det har blivit svårara att få dessa bidrag, men alla bör ändå pröva. Den som inte får bidrag bekostar hela saneringen själv.

Vid borttagning av amalgamfyllningar ska tandläkaren dels ha ordentligt utsug under hakan på patienten och helst ha en friskluftsmask till både patienten och sig själv. Kofferdam är nödvändigt för att hindra kvicksilverångor att komma ner i lungorna och för att mikroskopiska amalgamrester inte ska slungas in i kindslemhinnan. Helst bör tandläkaren också ha clean-up-sug för att ytterligare minska risken för kontaminering av kvicksilver.

Borrning ska inte ske i amalgamfyllningen. Helst ska den spräckas och bitarna lyftas ut och vid behov av borrning ska alltid nya borrar användas.. Allt amalgam måste tas bort på känsliga individer annars finns symtomen kvar. Se också tandläkare Kjell Blomquists beskrivning.

De som redan är sjuka behöver friskluftsmask för att slippa andas in ångorna, vilket också tandläkaren bör ha. En del kan behöva ta aktivt kol någon halvtimme innan saneringen eller några centiliter sprit. Mer information finns här. IAOMT (International Academy of Oral Medicine and Toxicology) har on-line-kurser för tandläkare som vill lära sig amalgamsanera.

Amalgamsanering är inte enkelt och den som tror att det bara är att borra bort fyllningarna har fel inställning. Stort säkerhetstänkande behövs både för att skydda patienten och de anställda. Fortbildning behövs och för den som vill finns on-line-utbildning enligt ovan.

 

Kvicksilvrets egenskaper Kvicksilver är den enda metall som avdunstar vid rumstemperatur och avgår därför hela tiden från tandfyllningarna. Ökad avgång sker vid tuggning, tillförsel av varma drycker och föda, borrning av tänder och annan tandbehandling. Korrosion ökar också kraftigt vid kontakt med guld och andra metaller. Elektromagnetiska fält vid tex. bildskärmsarbete ökar också kvicksilveravgången. Metallens benägenhet att “stjäla” elektroner ökar den fria radikalbildningen och orsakar cellskador.
Kvicksilvers upptag och utsöndring Kvicksilver tas upp som kvicksilverånga och lagras i centrala nervsystemet, njurar, lever och andra organ. Kvicksilvret kan i organen metyleras, påverka generna och ge skador på kroppens olika system inklusve fosterskador. Kvicksilver utsöndras via avföring, urin, andningsvägar och hud. Den avgjort största utsöndringen sker via avföring. Kvicksilverhalterna i avföring ligger långt över det förväntade och förorenar via våra toaletter miljön. Ca 40 % av det kvicksilver som finns i reningsslammet kommer från amalgamfyllningar och tandläkarkliniker, enligt Stockholms stads beräkningar.
Koppar Koppar är en essentiell metall som vår kropp behöver i liten mängd. Koppar kan orsaka svåra toxiska reaktioner vid för hög tillförsel och vid metaboliska rubbning. Höga kopparhalter är förenat med låga zinkhalter och zinktillskott kan därför hjälpa kroppen.
Silver Silver är en toxisk metall med stor bakteriedödande verkan.
Tenn Tenn är toxiskt och kan ge illamående, kräkning och diarre. Tenn påverkar också zinkomsättningen negativt.

Andra problem med dentalmaterial

Metaller eller metallinnehållande material skall ej användas vid tandbehandling av patienter som är amalgamskadade eller överkänsliga mot andra tandlagningsmaterial.

Titan Titan anses vara en höggradigt biokompatibel metall, men hos patienter som redan är känsliga för metaller kan titan utlösa symtom. Titan kan också påverka hjärtat. Gula naglar är tecken på att titan frigörs från implantat eller fyllningar. Risken ökar om patienten också har guld i tänderna.
Kadmium Kadmium har tidigare ingått i guttaperka som använts vid rotfyllningar. Kadmium ansamlas i njurar och lever varvid risk för njurskador föreligger.
Nya material ex.vis kompositer Även kompositer utgör främmande material och kan framkalla allergier eller andra besvär. Kompositernas innehåll har betydelse och också de metaller som ingår i färgen. srkan på grund av metallinehåll eller bristande teknik ge symtom.Ofta fungerar kompositer bra, men en del är känsliga. Viktigt är att materialet härdas ordentligt så att så liten andel monomorer som möjligt finns kvar i fyllningen. Bra är om patienten får ha en bit av den nya fyllningen i munnen en tid för att känna om det fungerar.

Symptom

Kvicksilver kan påverka alla organsystem i kroppen. Andra metaller och toxiska ämnen ger en additiv effekt och ökar därmed sjukdomsrisken. En del personer tycks vara genetiskt känsliga för metaller.

Immunsystemet Störs och ger nedsatt immunförsvar, överkänslighet, allergier och autoimmuna reaktioner.
Hormonbalansen Störs, hypofysens reglerande förmåga rubbas. Hyper- eller hypotyreos förekommer ofta. Menstruationsrubbningar, infertilitet och andra rubbningar i urogenitalorganen är vanliga
Centrala nervsystemet Dess signalsubstanser påverkas med neurologiska och psykologiska symtom som följd.
Cellskada Kan uppstå, cellmembranen skadas och cellens funktion störs. Energiproduktionen i mitokondrierna och DNA skada med åtföljande mutationer har påvisats.
Muskelceller I hjärta och rörelseapparaten drabbas av funktionsnedsättning.
Enzymproduktionen Blir otillräcklig då kvicksilverbelastningen ökar.
Kroppens elektriska system Kan påverkas, i svårare fall med epilepsi som följd.
Hjärtats retledningssystem Störs ofta intermittent. Patienten söker akut men EKG brukar oftast vara normalt.
Synen Ofta förkommer dimsyn, dubbelseende och nedsatt synförmåga.
Innerörat Yrsel, tinnitus och hörselnedsättning är vanliga symtom.
Mag och tarmpåverkan Den normala bakteriefloran förstörs och skador uppstår på tarmslemhinnan, med förstoppning eller diarréer som följd. Ibland utvecklas intolerans för olika födoämnen.
Tidiga symtom Onormal trötthet, värk, försämrat närminne och koncentrationssvårigheter. Temperaturväxlingar, svettningar, kronisk feber eller influensaliknande symtom, överkänslighet och allergier, bihåle och urinvägsinfektioner som är atypiska.

Exponering av foster

Barn som exponerats för kvicksilver under fosterstadiet och utvecklat känslighet kan reagera på vacciner med tiomersal (får ej längre användas i Sverige). Viss koppling till autism och ADHD finns.

Vanliga symtom hos barn Frekventa infektioner, allergier, ofta astma och svårbehandlat eksem, hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter.

Diagnos

Noggrann anamnesupptagning Uteslutning av andra sjukdomar är en nödvändighet. Patienter med multisymtom kräver i initialstadiet mer tid än som vanligtvis ges hos doktorn.
Laboratorieprov Inget laboratorieprov kan i dag säkerställa eller utesluta att det är amalgam eller annat dentalmaterial som ger symtomen.
Symtom efter tandlagning Sanering av amalgam kan ge förvärrade symtom omedelbart eller upp till tre veckor efter behandlingen. Trötthet, värk koncentrationssvårigheter etc. pekar på att det troligen är amalgamet och dess kvicksilver som är orsaken”. Atypiska infektioner, immunförsvarsförändringar och prov på minnesceller indikerar metallpåverkan. Endast en liten grupp av dessa patienter reagerar positivt på hudtest. Att utsättas för hudtest kan ge sensibilisering samt kort eller långvarig försämring, ibland med svåra symtom. MELISA-test rekommenderas.

Behandling

Läkare, hälso och sjukvårdspersonal  Behandling av den genom toxisk påverkan rubbade biokemin sker genom tillskott av antioxidanter och mineraler. Vitaminerna A, B, C, D och E samt mineralerna selen, zink och magnesium ges för att stärka kroppens avgiftning och immunsysystem. Brister föreligger ofta på grund av den stress kvicksilver utsätter kroppen för. Kosten behöver också regleras. Den skall vara fullvärdig och rik på vitaminer och mineraler. Socker och andra snabba kolhydrater ska undvikas då dessa livsmedel ökar risken för inflammationer. Samarbete med behandlande tandläkare behöver etableras. Tandvårdsförordningens 7§ (kategori S-12) ger möjlighet till sanering som led i en medicinsk behandling. Tandläkaren ansöker för patientens räkning, men läkarintyg behövs (se ovan).
Tandläkare och tandvårdspersonal Det centrala i behandlingen är att avlägsna det toxiska materialet, t.ex. amalgam, ur tänderna. Tandsaneringen kräver kunskap i saneringsteknik så att ej ytterligare kvicksilver eller annan toxisk belastning försämrar patienten. Tekniken innebär att lirka och bända ut amalgam, använda extra stark sug, vattenspolning och kofferdam. Patienten bör skydda sig med ett ökat intag av antioxidanter före och efter tandläkarbesöket, aktivt kol minskar upptag av amalgamdamm. Alkohol förhindrar oxidation av kvicksilver, vilket leder till ökat upptag i levern och elimination via avföringen. Patienten bör använda friskluftsmask och ögonskydd. Välj metallfria och så ogiftiga ersättningsmaterial som möjligt. Samarbeta med patientens läkare.
Sjukskrivning och rehabilitering Reaktionerna hos patienterna är mycket individuella. Många är i behov av lång sjukskrivning för att återvinna hälsan inklusive förbättra kroppens näringsstatus. Fysisk träning måste anpassas till patientens snabba uttröttning och är ofta omöjlig om patienten försämras. Förbättring sker ofta i takt med att tandsaneringen fortskrider och kroppens eget försvar förbättras. Hos många tar det dock flera år innan förbättringen blir tydlig. Hjälp med avgiftning kan öka tillfrisknandet. Tandsaneringen måste få ta tid för att inte ytterligare försämra patienten. Särskilt gäller det hos individer som är allergiska eller som har extremt dålig avgiftning.

Litteratur

Dentala material och ohälsa Del I
Biomedicinsk bakgrund till diagnos och behandling för patienter drabbade av biverkningar från dentala material. Laboratoriemetoder för diagnosstöd och utvärdering.
LIndh, U, Lindvall, A Godfrey, M, Haley,B, Hansson, M, Marcusson, J, Nilsson, B, Summers, AO &  Yaqob, A. Metallbiologiskt Centrum, 2005
ISBN 978-91-631-8283-6

Dentala material och ohälsa Del II
Odontologisk behandling av patienter drabbade av biverkningar från dentala material
Hudecec, R, Procházková, J & Sandhaus, S. Stiftelsen Metallbiologiskt Centrum, 2005
ISBN 978-91-631-8284-8-6

Är de verkligen sjuka?
Kapitel 6
Slutrapport från HET-projektet
ISBN 978-91-976589-8-0

Fri från amalgam
Nylander Magnus, docent, Dr. Med. och leg. tandläkare.
ISBN 91-630-3463-8

Kvicksilverförgiftning från tand-amalgam
Störtebecker Patrick
ISBN 91-86034-06-5

Tandröta som orsak till nervsjukdom
Störtebecker Patrick
ISBN 91-86034-02-3

Case reports over 150 years on adverse effects of dental amalgam. Relationship to poisoning by elemental mercury
Berglund Fredrik, Professor, Med Dr.
ISBN 0-941011-14-3

Från MS-diagnos till bättre hälsa
Brunes Birgitta, Bergli Adima
ISBN 91-514-0305-6

Video

Tungmetallers påverkan på levande organismer del 1-5
Mediateknik Video, Göteborgs universitet, Box 1010, 431 26 Mölndal

Patientinformation

ABC för amalgamskadade
Tandvårdsskadeförbundet

Onlinekurser om sanering av amalgam (engelska) IAOMT
Till kurserna

FoU
Klinisk FoU behövs för upptäckt av funktionsstörningar redan vid tidiga symtom, och för undvikande av fosterskador. Kunskap inom hälso- sjuk- och tandvården kan genom detta i första hand förebygga men även behandla ett av vår tids lömskaste och svåraste sjukdomssyndrom.

För information och personlig kontakt svarar

Tandvårdsskadeförbundets vetenskaplige rådgivare docent Mats Hanson, e-mail: mercapto@telia.com
Ordförande: Ann-Marie Lidmark, e-mail lidmark@gmail.com,  telefon 070-742 79 57. Hon förmedlar också kontakter med läkare, tandläkare och forskare om så önskas.

Vetenskapliga publikationer med exakt angivande av forskningsområde kan erhållas direkt från docent Mats Hanson

Sök på hemsidan

Information om amalgamsanering

Doktorn hittar inget fel - det kan vara tänderna. Se filmen från Tandvårdsskadeförbundet:
Till Tf:s video

Bli medlem i TF

Anmäl dig direkt online via vår hemsida.

Hantera ditt medlemskap
Logga in på Min sida för att ändra adress eller kontrollera att du betalt medlemsavgiften.

Detta är Tandvårdsskadeförbundet

Förbundet informerar om biverkningar av tandvårdsmaterial, ger stöd till medlemmarna och arbetar för så riskfria tandvårdsmaterial som möjligt. Den största framgången är förbudet mot amalgam som trädde i kraft 2009.

Tandvårdsskadeförbundet arbetar för:

  • Korrekt information om risker för biverkningar av material inom tandvården.
  • Mindre riskfyllda tandvårds-material och tekniker.
  • Helt metallfria tandvårdsmaterial.
  • Att alla tandvårdsskadade ska ha rätt till samma vård som gäller för andra sjukdomar.
  • Att sjukvårdens högkostnads-skydd ska gälla sanering av tandfyllningar, stift, rotfyllningar och implantat samt byte av proteser om risk för biverkningar föreligger.
  • Biverkningsregister för material som används i tandvården.

Gå med i Tandvårdsskadeförbundet! Du behöver inte vara sjuk för att stödja vår verksamhet.

Bidra gärna till TF

Bidra gärna till vårt arbete genom att donera pengar till förbundet eller forskningsfonden. Sätts in på bankgiro: 226-4885.

Kontakta oss
Tandvårdsskadeförbundet
Bergsunds Strand 9
117 38 Stockholm
Tel 0520-80 600
info@tf.nu

Stödpersoner
Information samt råd och stöd till våra medlemmar eller till dig som är på väg att bli medlem ges via våra duktiga telefonombud. Se våra stödpersoner här. Du kan också kontakta telefonombud på distriktsnivå, se mer under fliken Distrikt.

Mailfrågor
Frågor om besvär relaterade till tänderna fragor@tf.nu