- Forskning
- Hälsa
Begreppet ”kortisolmage” används ofta för att beskriva ökad fettansamling runt buken vid långvarig stress. Bakom uttrycket ligger kroppens stressystem – och hormonet kortisol. Men hur stark är kopplingen egentligen, och vad kan man själv påverka?
När vi upplever stress aktiveras kroppens så kallade kamp- eller flyktreaktion. Puls och blodtryck stiger, blodsockret ökar och kroppen mobiliserar energi för att snabbt kunna agera. Samtidigt utsöndrar binjurarna kortisol – ett livsviktigt hormon som reglerar ämnesomsättning, immunförsvar och blodtryck.
Kortisol är i grunden något positivt. Det hjälper oss att hantera akuta situationer. Problemet uppstår när stressen blir långvarig och nivåerna av kortisol förblir förhöjda under längre tid.
Vid kronisk stress kan kortisol påverka hur kroppen lagrar energi. Forskning visar att långvarigt förhöjda nivåer kan bidra till ökad aptit, påverka blodsockerregleringen och minska kroppens känslighet för mättnadssignaler som leptin. Det kan i sin tur leda till ökat kaloriintag.
Samtidigt tycks stress vara kopplad till en ökad benägenhet att lagra fett centralt, det vill säga runt buken. Bukfett är metabolt aktivt och förknippas med en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes.
Det är dock viktigt att betona att bukfetma sällan har en enda orsak. Ärftlighet, kostvanor, fysisk aktivitet, sömn, ålder och hormonella förändringar spelar också en betydande roll.
Förhöjda kortisolnivåer kan även uppstå vid behandling med syntetiskt kortison, exempelvis vid astma eller reumatiska sjukdomar. Sådan behandling kan på sikt påverka kroppens egen hormonbalans.
Långvarig psykisk stress, sömnbrist, kronisk smärta och psykisk ohälsa är faktorer som ofta samverkar. Även rökning, hög alkoholkonsumtion och en kost rik på tillsatt socker kan förstärka kroppens stressbelastning.
Stress påverkar dessutom mer än vikten. Den kan bidra till inflammation, påverka immunförsvaret och i vissa fall även munhälsan – exempelvis genom ökad tandgnissling, muntorrhet eller försämrad läkning.
Att minska långvarig stress är centralt – både för den allmänna hälsan och för hormonbalansen. Regelbunden fysisk aktivitet har visat sig kunna dämpa kroppens stressreaktioner och förbättra insulinkänsligheten. Måttlig träning omkring 150 minuter per vecka rekommenderas generellt.
Sömn spelar en avgörande roll. För lite sömn kan i sig höja kortisolnivåerna och påverka aptitregleringen. Regelbundna sömnvanor och en lugn kvällsrutin kan därför vara en viktig del i återhämtningen.
Avslappningsmetoder som djupandning, meditation och medveten närvaro kan hjälpa kroppen att bryta stresspåslaget. Att begränsa koffein och alkohol kan också bidra till en stabilare hormonbalans.
När det gäller kosttillskott är forskningsläget mer varierande. Vissa ämnen, såsom magnesium och omega-3, har studerats i samband med stressreglering, men de ersätter inte grundläggande livsstilsåtgärder.
”Kortisolmage” är ett populärt uttryck, men kroppens biologi är mer komplex än så. Långvarig stress påverkar oss på många plan – hormonellt, psykiskt och fysiskt – och kan bidra till förändrad fettfördelning. Samtidigt är det sällan en enskild faktor som ligger bakom viktförändringar.
Att arbeta med återhämtning, sömn, rörelse och balans i vardagen är därför inte bara en fråga om midjemått – utan om långsiktig hälsa.
Vad är kortisolmage – och hur undviker du det? (kurera.se)
