- Forskning
- Hälsa
Ny forskning från Örebro universitet visar att smörsyra – ett ämne som bildas när tarmbakterier bryter ner fibrer – kan göra tjocktarmen mer motståndskraftig. Hos personer med IBS minskade tarmens genomsläpplighet när smörsyra tillfördes. Resultaten kan på sikt bana väg för bättre behandlingar.
IBS, Irritable Bowel Syndrome, är en vanlig mag–tarmsjukdom som kan ge besvär som diarré, förstoppning, smärta och magknip. För många påverkar symtomen både livskvalitet och vardag, och samtidigt saknas ofta behandlingar som hjälper på ett tydligt och långsiktigt sätt. Därför väcker nya resultat från Örebro universitet intresse: forskare har kunnat visa att smörsyra kan stärka tarmens skyddande barriär – särskilt hos personer med IBS.
Smörsyra (butyrat) bildas naturligt i tarmen när bakterier bryter ner fiberrik mat. Tidigare har forskare misstänkt att personer med IBS har lägre produktion av smörsyra, vilket i sin tur kan påverka tarmens barriärfunktion och göra tarmen mer känslig. Men även om effekter har setts i cellstudier och djurförsök har det funnits en lucka: hur påverkar smörsyra tarmen i realtid hos människor?
I den nya studien använde forskarna en koloskopimodell där en liten del av tjocktarmen isolerades med hjälp av små ballonger. På så vis kunde man tillföra en kontrollerad mängd smörsyra och jämföra prover från tarmvävnaden före och efter.
Resultaten visade att smörsyra gjorde tjocktarmen mer motståndskraftig när den utsattes för stress. Hos IBS-patienter minskade också tarmens genomsläpplighet, vilket är intressant eftersom en “läckande” eller försvagad barriär ofta diskuteras som en del av IBS-problematiken.
Forskarna menar att fynden ger stöd för att smörsyra kan vara en lovande väg framåt i utvecklingen av framtida IBS-behandlingar. Förhoppningen är att bättre förståelse för tarmens barriär och samspelet med tarmens bakterier ska leda till mer träffsäkra behandlingsalternativ.
Tarmen och munnen är två delar av samma system, och forskning om mikrobiom och barriärfunktion blir allt viktigare även ur ett munhälsoperspektiv. Levnadsvanor som påverkar tarmfloran – exempelvis fiberrik kost, sockerintag och inflammation i kroppen – kan också påverka munmiljön och risken för exempelvis karies och tandköttsproblem. Även om IBS och tandhälsa inte är samma sak, påminner studien om hur betydelsefullt samspelet mellan bakterier och slemhinnor kan vara för hela kroppen.
