- Forskning
- Hälsa
- Miljö
En ny omfattande studie från Sverige visar att barn som utsatts för mycket höga nivåer av PFAS redan i fosterlivet löper en ökad risk att utveckla astma. Forskningen bygger på data från över 11 000 barn i Blekinge och ger ny kunskap om hur miljögifter kan påverka barns hälsa.
PFAS är en grupp svårnedbrytbara kemikalier som länge använts i bland annat brandskum, impregnering och industriprodukter. De kan spridas via dricksvatten och lagras i kroppen under lång tid. I den aktuella studien undersöktes en unik situation i Ronneby, där dricksvattnet under flera decennier var kraftigt förorenat av PFAS från brandskum.
Forskarna följde barn födda mellan 2006 och 2013 och analyserade deras hälsa upp till 12 års ålder. Genom att koppla mödrarnas bostadsadress till vattenförsörjningen kunde man uppskatta barnens exponering redan under graviditeten. Resultaten visar att barn med mycket hög exponering hade en tydligt ökad risk att utveckla astma jämfört med barn med låg exponering.
I gruppen med högst exponering utvecklade omkring 27 procent astma, jämfört med cirka 16 procent i gruppen med låg exponering. Däremot sågs inget motsvarande samband vid lägre exponeringsnivåer, vilket tyder på att det kan finnas en tröskel där effekterna blir tydliga först vid mycket höga halter.
Studien fann ingen tydlig koppling mellan PFAS och tidiga luftvägssymtom som pipande andning hos små barn. Det stärker bilden av att effekterna snarare handlar om utvecklingen av mer långvarig sjukdom än om tillfälliga besvär.
Forskarna menar att resultaten är biologiskt rimliga. PFAS kan påverka både immunsystemet och lungornas utveckling under fosterlivet, en period då kroppen är särskilt känslig för yttre påverkan. Ämnena kan passera moderkakan och nå fostret, vilket gör exponeringen tidigt i livet särskilt viktig.
Samtidigt betonas att resultaten främst gäller mycket höga exponeringsnivåer. För personer som endast utsätts för låga bakgrundsnivåer är det oklart hur stor risken är. Forskarna lyfter också att fler studier behövs för att bekräfta resultaten och bättre förstå vilka nivåer som innebär risk.
Trots osäkerheter pekar studien på en viktig slutsats: miljöfaktorer kan spela en större roll för barns luftvägshälsa än man tidigare trott. I områden med kraftig PFAS-förorening kan det få tydliga konsekvenser för folkhälsan.
PFAS och barns hjärnor – ny svensk studie väcker oro (tf.nu)
