- Forskning
- Hälsa
- Miljö
En ny studie från Karolinska institutet visar att läkare, sjuksköterskor och undersköterskor löper en betydligt högre risk för självmord än andra yrkesgrupper med liknande kvalifikationsnivåer. Särskilt utsatta är de som arbetar nära patienter.
Hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige har en större självmordsrisk än personer i andra yrken på samma nivå, enligt en omfattande studie där forskarna följde över 4,5 miljoner individer mellan 2005 och 2020. Av dessa arbetade cirka 757 000 inom vården.
Resultaten visar att risken är särskilt hög bland personal i patientnära arbete:
- Sjuksköterskor hade 61 % ökad risk.
- Läkare hade 57 % ökad risk, där psykiatriker utmärkte sig med nästan tre gånger så hög risk.
- Undersköterskor löper också en förhöjd risk.
– Tidigare studier har mest jämfört läkare med befolkningen i stort, men här jämfördes personer med liknande yrkesnivåer, vilket gör resultaten tydligare, säger Alicia Nevriana, postdoktor vid Karolinska institutet.
Forskarna kunde däremot se att administrativ personal inom vården inte har en ökad risk. Studien understryker behovet av riktade insatser för att förebygga psykisk ohälsa bland vårdpersonal, särskilt de som arbetar i patientnära yrken.
Problematiken är inte begränsad till Sverige. I USA har flera studier visat att självmord länge har varit ett särskilt stort problem inom tandläkarkåren. En artikel i Journal of Affective Disorders (2011) visade att tandläkare hade den högsta självmordsfrekvensen bland alla hälsoprofessioner:
- Manliga tandläkare: 8,02 %
- Kvinnliga tandläkare: 5,28 %
- Den nationella genomsnittsnivån för män och kvinnor var 0,42 %.
Även läkare (7,87 %), farmaceuter (7,19 %) och sjuksköterskor (6,56 %) låg långt över genomsnittet, enligt American Dental Association.
Att arbeta i vården innebär ofta hårda arbetsvillkor, höga krav och en stark känslomässig belastning. För tandläkare, som ofta arbetar under tidspress med stort ansvar och ibland ensamhet i yrkesrollen, kan detta leda till extra utsatthet.
Tandhälsoförbundet vill också påpeka att risken för självmord och självskador kan vara förhöjd bland tandvårdspersonal som under många år exponerats för kvicksilver i samband med amalgamarbete. Kvicksilver är en starkt toxisk metall som kan påverka nervsystemet, och det så kallade Mad Hatter-syndromet är sedan länge känt som en följd av kvicksilverexponering.
Dessa resultat understryker vikten av att både psykisk och fysisk arbetsmiljö prioriteras betydligt högre – inom tandvården såväl som i hela vårdsektorn.
