- Forskning
- Hälsa
Människor som upplever att kollegor ofta sitter och scrollar på sina mobiltelefoner under jobbraster skattar sin psykosociala arbetsmiljö som sämre. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet, där forskaren Per Martinsson har undersökt hur mobilanvändning påverkar relationerna på arbetsplatsen.
Tidigare forskning har visat att mobiltelefoner kan försämra kvaliteten i privata relationer, exempelvis genom att samtal blir mer splittrade när telefonen ständigt är närvarande. Däremot har färre studier fokuserat på hur mobilanvändning påverkar samspelet mellan kollegor. I den aktuella avhandlingen står just detta i centrum – vad händer när mobilen konkurrerar med det sociala umgänget under arbetsdagens pauser?
Ett centralt begrepp i forskningen är så kallad phubbing, från engelskans “phone-snubbing”. Det beskriver beteendet att prioritera mobilen framför personer som är fysiskt närvarande. I intervjuer med elektriker och personal inom hälso- och sjukvården framträder en tydlig bild: mobilen fungerar ofta som en social barriär. När telefonerna plockas fram minskar samtalen, och den spontana gemenskapen riskerar att gå förlorad.
Samtidigt visar intervjuerna att mobilanvändning inte alltid handlar om ointresse för andra. För många är det också ett sätt att dra sig undan och få en stunds återhämtning. I en arbetsvardag som kan vara både intensiv och socialt krävande kan telefonen bli ett enkelt sätt att skapa en paus.
Utöver intervjuerna bygger avhandlingen på två enkätstudier med totalt omkring 1 700 yrkesverksamma personer. Resultaten visar ett tydligt samband: de som upplever mer phubbing från sina kollegor upplever också en sämre psykosocial arbetsmiljö. Det gäller faktorer som tillit, känsla av gemenskap, engagemang samt tillgång till känslomässigt och praktiskt stöd.
Intressant nog finns inget motsvarande samband när det gäller den egna mobilanvändningen. Det är alltså inte hur mycket man själv använder mobilen som verkar spela roll – utan hur man upplever att andra gör.
Samtidigt är sambanden inte entydiga. Studien visar inget stöd för att mobilanvändning i sig leder till en försämrad arbetsmiljö över tid, vilket innebär att orsakssambanden fortfarande är oklara. Mer forskning behövs för att förstå vad som är orsak och verkan.
Mobilanvändning på jobbet tycks också vara en generationsfråga. Yngre personer använder mobilen mer under raster och upplever i högre grad att det är socialt accepterat. Dessutom kan mobilen ibland bidra till gemenskap, till exempel när kollegor delar bilder, visar filmer eller söker information tillsammans.
En viktig slutsats är därför att det inte finns någon enkel lösning. Snarare handlar det om att förstå de sociala signalerna i olika situationer. Att kunna avgöra när mobilanvändning upplevs som inkluderande – och när den riskerar att stänga andra ute – blir en central social färdighet i dagens arbetsliv.
Forskaren bakom studien betonar också att det inte handlar om att införa fler regler. I stället pekar resultaten på behovet av dialog. Genom att prata om hur man vill ha det på arbetsplatsen kan man skapa gemensamma förväntningar – och därmed en bättre arbetsmiljö för alla.
