- Forskning
- Hälsa
- Politik

Inom tandvården är forskningen otillräcklig. Omkring 90 procent av åtgärderna saknar evidens. En del behandlingar kan möjligen ha lång beprövad erfarenhet som lite kan uppväga det låga vetenskapliga stödet. SBU har redovisat mer än 400 så kallade kunskapsluckor i tandvården.
Känt sedan lång tid tillbaka är att det saknas tillräckligt med forskning i tandvården för att kunna bedöma effekten av olika behandlingsmetoder. Cochrane som är ett oberoende institut, som sammanfattar forskning, har vid flera tillfällen visat att det är låg evidens inom tandvården.
SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) har identifierat över 400 vetenskapliga luckor inom tandvården. D.v.s. metoder eller behandlingar som i dag saknar evidens.
Tyvärr finns fler områden där myndigheterna borde uppmana till mer forskning eller sammanställning av befintliga resultat. Bland annat gäller det amalgamsanering eller borttagning av amalgam, som i alla fall Socialstyrelsen anser att det saknas evidens för. Kanske gäller detta även implantat av zirkonia.
När tandläkare och Socialstyrelsen påstår att en behandlingsåtgärd (som Tf eller patienten tycker är bra) anses sakna evidens och/eller tillräckligt vetenskapligt underlag så är det ofta ett sätt att avfärda behandlingsalternativ som inte "gillas". I sådana fall finns anledning att både hänvisa till SBU och Cochrane som vid flera tillfällen konstaterat låg evidensgrad i tandvården.
Amalgamsanering finns exempelvis mycket forskning på och genom att sammanställa den bör man kunna finna evidens för hur en bra amalgamsanering bör gå till. (Se bland annat Tf:s hemsida amalgamsanera.nu). Tandhälsoförbundet har bett SBU att göra en sådan sammanställning, men utan resultat.
Gällande tandkräm med hydroxiapatit som alternativ till fluorider finns också tillräcklig forskning för att man skulle kunna anse att både hydroxiapatittandkräm och fluoridtandkräm ska kunna rekommenderas i kariesförebyggande syfte.
Ibland kan man undra vad som styr svensk tandvård inklusive Socialstyrelsens rekommendationer om den nationella tandvården. Beslutet om åtgärder som rekommenderas av Socialstyrelsen (Riktlinjer för nationell tandvård) är mycket detaljerade och på sin höjd är 30 procent av de rekommenderade åtgärderna evidensbaserade eller hade tillräckligt vetenskapligt underlag. (Se mer Tf:s hemsida)
Det är ändå bra att SBU lyfter frågan om kunskapsluckor då mer forskning behövs inom tandvården. Tandhälsoförbundet vill exempelvis få en evidensbaserad sanering av amalgam godkänd av Socialstyrelsen liksom rotfyllningar respektive operation av inflammationer inuti käkbenet.
Tandläkarna gör ofta ett bra jobb, men skulle förstås också ha nytta av bättre vägledningen i form av forskning och klinisk uppföljning. förhoppningen är att Tandhälsoförbundets forskningsstiftelse ska kunna bidra till mer klinisk forskning.