- Forskning
- Hälsa
Redan vid 35 års ålder börjar vår fysiska kapacitet minska, visar en lång svensk studie. Samtidigt pekar forskningen på att både rörelse och god munhälsa kan spela en viktig roll för att bromsa åldrandets effekter.
Vår kondition, styrka och muskeluthållighet förändras genom hela vuxenlivet. I en unik långtidsstudie har forskare vid Karolinska institutet följt flera hundra män och kvinnor i Sverige under hela 47 år – från tonåren till drygt 60 års ålder. Resultaten ger ny och mer detaljerad kunskap om hur den fysiska förmågan utvecklas över tid.
Till skillnad från tidigare studier, som ofta bygger på ögonblicksbilder av olika åldersgrupper, har forskarna regelbundet mätt deltagarnas kondition och styrka. Det gör det möjligt att se verkliga förändringar hos samma individer. Studien visar att den fysiska toppnivån nås omkring 35-årsåldern. Därefter sker en gradvis försämring, som accelererar med stigande ålder – oavsett hur mycket man tränar.
Samtidigt finns ett viktigt och hoppfullt budskap. Personer som började träna först i vuxen ålder förbättrade sin fysiska kapacitet med 5–10 procent. Träning kan alltså inte helt stoppa åldrandet, men den kan bromsa utvecklingen betydligt.
– Det är aldrig för sent att börja röra på sig. Fysisk aktivitet kan sakta ner nedgången i prestationsförmåga, även om den inte helt kan stoppas, säger Maria Westerståhl, lektor vid Karolinska institutet.
För Tandhälsoförbundet är resultaten intressanta ur ett livsloppsperspektiv. Kroppens åldrande påverkar inte bara muskler och kondition, utan även munhälsan. Minskad fysisk förmåga, kronisk sjukdom och förändrade levnadsvanor kan leda till sämre munhygien, ökad inflammation och tandförlust. Samtidigt visar forskning att god munhälsa kan bidra till bättre nutrition, minskad sjukdomsbörda och ökad livskvalitet – faktorer som blir allt viktigare när vi åldras.
När forskarna nu går vidare och följer deltagarna in i högre ålder hoppas de kunna koppla förändringar i fysisk kapacitet till livsstil, hälsa och biologiska mekanismer. Det ger ytterligare stöd för ett helhetsperspektiv på hälsa, där fysisk aktivitet, munhälsa och förebyggande insatser behöver ses som sammanlänkade delar – genom hela livet.
