- Forskning
- Hälsa
En ny svensk studie visar att blodtrycket redan i 18-årsåldern kan hänga ihop med risken för åderförfettning i medelåldern. Eftersom högt blodtryck ofta är helt symptomlöst kan det gå under radarn i många år. Fynden är också intressanta ur ett tandhälsoperspektiv, eftersom munhälsa, inflammation och levnadsvanor ofta hänger ihop med den allmänna hjärt–kärlhälsan.
En ny studie, ledd från Linköpings universitet, stärker bilden av att hjärt–kärlrisken kan grundläggas tidigt i livet. I studien kopplades blodtrycksvärden från omkring 18 års ålder till hur kranskärlen såg ut nästan 40 år senare. Forskarna använde avancerad datortomografi för att mäta åderförfettningsplack i kranskärlen hos cirka 15 000 män i åldrarna 50–64 år. Drygt 10 200 av dem hade dessutom data från mönstring vid cirka 18 års ålder, vilket gjorde det möjligt att jämföra ungdomsvärden med kärlhälsa i medelåldern.
Resultaten visar ett tydligt mönster: ju högre blodtryck i 18-årsåldern, desto större risk för åderförfettning senare. Forskarna såg särskilt ökad risk hos dem som hade övertryck på 140 eller mer, eller undertryck på 90 eller mer.
Men det kanske mest uppseendeväckande var att riskökningen syntes redan vid nivåer som många länge betraktat som relativt okomplicerade. Enligt forskarna fanns en riskökning redan vid 120/80 mmHg, vilket ligger i linje med att vissa internationella rekommendationer på senare tid sänkt gränsen för vad som räknas som förhöjt blodtryck.
Det här är viktigt eftersom högt blodtryck är en av de största påverkbara riskfaktorerna för hjärt–kärlsjukdom och samtidigt sällan ger tydliga symtom. Om man inte mäter sitt blodtryck kan man alltså gå länge utan att veta om att kärlen belastas mer än de borde.
Forskarna betonar därför att vården i högre grad behöver upptäcka och behandla förhöjt blodtryck hos unga, inte minst eftersom flera riskfaktorer har blivit vanligare i dag än för 40 år sedan. Övervikt har ökat, konditionen har sjunkit och levnadsvanor har förändrats – en utveckling som gör resultaten högst relevanta för dagens ungdomar.
Även om studien handlar om blodtryck och kranskärl är den intressant ur ett munhälsoperspektiv. Munnen är inte frikopplad från resten av kroppen: vanor som påverkar blodtrycket – som kost, fysisk aktivitet, stress och sömn – påverkar ofta också risken för karies och tandköttsinflammation.
Dessutom är långvarig inflammation, oavsett var den sitter, något som många forskningsfält kopplar till ökad risk för hjärt–kärlsjukdom. För den som har muntorrhet, tandköttsproblem eller ofta små inflammationer i munnen kan god munhygien och regelbunden uppföljning därför vara en viktig del av helheten.
Ett annat vardagsnära exempel är sötade och koffeinhaltiga drycker. Ungdomars konsumtion av energidrycker och läsk kan påverka både tandhälsa och allmänhälsa: syror och socker ökar risken för erosion och karies, medan koffein och andra livsstilsfaktorer kan kopplas till stresspåslag och sämre sömn – sådant som i sin tur kan påverka blodtrycket. Det betyder inte att allt hänger på en enda faktor, men det visar hur kroppen ofta påverkas genom samma levnadsvanor på flera fronter.
Studien bygger på data från svenska män eftersom mönstring tidigare var obligatorisk för män, vilket gör materialet representativt för den gruppen. Däremot går det inte att dra säkra slutsatser om kvinnor utifrån just denna studie, vilket forskarna också påpekar.
Budskapet är ändå tydligt: åderförfettning och hjärt–kärlrisk kan börja tidigare än vi gärna tror. Att uppmärksamma blodtryck redan i unga år, och samtidigt stärka levnadsvanor som gynnar både munhälsa och hjärthälsa, kan vara en klok investering för framtiden.
Högt blodtryck i tonåren ger risk för åderförfettning senare (forskning.se)
