- Forskning
- Hälsa
Allt fler svenskar tatuerar sig, men forskningen är fortfarande bristfällig kring de långsiktiga hälsoeffekterna. Nya studier från Lunds universitet visar en möjlig koppling mellan tatueringar och melanom.
Tatueringar har blivit en del av vardagsbilden i Sverige. Idag är ungefär en femtedel av befolkningen tatuerad, och bland kvinnor under 40 år är siffran över 40 procent.
Många får sin första tatuering i sena tonåren eller tidiga vuxenlivet, vilket innebär att kroppen exponeras för tatueringspigment under årtionden. Samtidigt fortsätter melanom – den allvarligaste formen av hudcancer – att öka kraftigt i Sverige.
Mot denna bakgrund undersöker forskare vid Lunds universitet nu de potentiella sambanden mellan tatueringar och cancer. Studierna är fortfarande i sin början, men resultaten väcker viktiga frågor om hur tatueringsfärger påverkar kroppen på lång sikt.
I en ny epidemiologisk studie identifierade forskarna nästan 3000 personer mellan 20 och 60 år som diagnostiserats med melanom. Dessa jämfördes med en kontrollgrupp från befolkningsregistret där forskarna kartlade tatueringar, solvanor, solarieanvändning och hudtyp.
Efter att ha justerat för dessa faktorer fann forskarna en 29-procentig ökad relativ risk för melanom hos tatuerade personer jämfört med icke-tatuerade. Resultatet är inte ett bevis på orsakssamband, men forskarna menar att sambandet är tillräckligt tydligt för att tas på största allvar.
Samtidigt pekar forskargruppen på att kunskapsläget fortfarande är begränsat. Tidigare studier från Lund har antytt ett samband mellan tatueringar och lymfom, medan andra studier inte kunnat koppla tatueringar till skivepitelcancer. För att få en helhetsbild behövs därför både upprepade och långsiktiga studier.
En central fråga gäller själva tatueringsfärgerna. När pigment sprutas in i huden uppfattas de som främmande ämnen och tas delvis upp av immunförsvarets celler. Dessa transporterar pigmentpartiklar via lymfsystemet till lymfkörtlar, där de kan lagras under många år.
Forskningen visar också att azopigment – en vanlig typ av färgämne – kan brytas ner till kemikalier med kända cancerogena egenskaper, särskilt vid exponering för UV-strålning från sol, solarier eller laser.
Även om EU skärpte reglerna 2022 genom att införa koncentrationsgränser för farliga ämnen i tatueringsfärger, visar marknadskontroller att vissa produkter fortfarande innehåller förbjudna eller misstänkt skadliga ämnen. Detta gäller även färger som säljs på nätet eller importeras utan tydlig kvalitetskontroll.
Forskarna vid Lunds universitet planerar nu att gå vidare och undersöka om tatueringspigment kan påverka immunrelaterade sjukdomar, som psoriasis eller autoimmuna sköldkörtelsjukdomar. Eftersom tatueringspigment befinner sig i kroppen under mycket lång tid, anser forskargruppen att det finns skäl att noggrant kartlägga hur de interagerar med immunsystemet.
Tandhälsoförbundet ser med stor oro på de växande forskningsresultaten. Förbundet har länge varnat för riskerna med kroppsnära kemikalier och betonar att tatueringsfärger används i betydligt större mängd och under betydligt längre tid än de flesta kosmetiska produkter.
Förbundet framhåller särskilt riskerna för unga människor som tatuerar sig i tonåren eller tidiga vuxenlivet och därmed bär pigmenten i huden under flera decennier, samtidigt som nya studier antyder att UV-exponering kan öka de kemiska riskerna.
Forskarna vid Lunds universitet understryker att sambanden ännu inte är fullt kartlagda. Men i takt med att tatueringar blir allt vanligare i samhället blir frågan alltmer angelägen ur ett folkhälsoperspektiv. Tatueringar är inte en marginell företeelse längre, utan något som nu berör stora delar av befolkningen.
Att förstå tatueringspigmentens långsiktiga påverkan på immunförsvaret och cancerutveckling är därför en viktig framtida forskningsfråga — och något som kan få betydande konsekvenser för både reglering och konsumentskydd.
Tatueringar kan vara en riskfaktor för melanom (Lunds universitet)
