- Hälsa
- Politik
Tandvården har blivit en tydlig valfråga inför riksdagsvalet den 13 september. Flera partier vill förändra dagens högkostnadsskydd, men vägen dit skiljer sig åt. Tandhälsoförbundet är partipolitiskt obundet och redovisar därför här de aktuella förslagen utan att ta ställning för något parti.
Sedan årsskiftet har tandvården redan förändrats. Det förstärkta högkostnadsskyddet, den så kallade tiotandvården, innebär att personer från och med det år de fyller 67 år i vissa behandlingar betalar högst tio procent av referenspriset. Reformen omfattar dock inte all tandvård, bland annat inte undersökningar och förebyggande behandlingar.
Inför valet vill flera partier gå längre. De förslag som nu ligger på bordet innebär bland annat utvidgat högkostnadsskydd, billigare tandvård för fler vuxna och återinförd avgiftsfri tandvård för unga.
Socialdemokraterna presenterade den 1 september sitt aktuella tandvårdslöfte inför valet. Partiet vill införa ett stegvis utvecklat högkostnadsskydd som innebär att vuxna patienter ska betala högst tio procent av priset för tandvårdsbehandlingar. Förslaget ska genomföras stegvis under kommande år. Socialdemokraterna vill dessutom återinföra avgiftsfri tandvård för personer mellan 19 och 23 år.
Partiet vill också öka antalet platser på tandläkarutbildningarna, stärka tillgången till tandvård i hela landet och se över möjligheten till en mer behovsstyrd etablering av tandvårdsmottagningar.
Sverigedemokraterna vill bygga vidare på den reform som infördes den 1 januari 2026. Partiet vill att tandvård till tio procent av kostnaden ska omfatta alla vuxna. SD beskriver dagens tiotandvård för personer från 67 år som ett första steg och vill alltså utvidga modellen till större åldersgrupper. Partiet framhåller att målet är att tandvård ska bli ekonomiskt mer tillgänglig för hela befolkningen.
Vänsterpartiet har lagt fram ett annat konkret alternativ. Partiet vill införa ett högkostnadsskydd för tandvård som liknar det som finns i sjukvården och där patienten som mest betalar 1450 kronor under en tolvmånadersperiod.
Vänsterpartiet vill också återinföra avgiftsfri tandvård för unga upp till 23 år. Förslagen är en uttalad prioritering som partiet säger sig vilja driva i eventuella regeringsförhandlingar efter valet. Partiet har dessutom tidigare presenterat förslag om nationella taxor för vanliga behandlingar, med syftet att göra priserna mer förutsägbara.
Kristdemokraterna går till val på att även patienter under 67 år med stora tandvårdsbehov ska kunna omfattas av det nya högkostnadsskyddet. I partiets valmanifest för 2026 anges att dessa patienter ska betala tio procent av tandvårdskostnaden, medan resten omfattas av högkostnadsskyddet. Förslaget är alltså inriktat på personer med stora behov snarare än att förändra tandvårdsskyddet för alla vuxna.
Förslagen skiljer sig alltså åt. Olika modeller – men samma grundfråga. Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna vill båda utvidga en modell där patienten betalar omkring tio procent av kostnaden. Vänsterpartiet vill i stället ha ett tydligt årligt kostnadstak på 1450 kronor. Kristdemokraterna vill framför allt utvidga det nuvarande skyddet till yngre personer med stora tandvårdsbehov.
Det betyder att en viktig fråga inför valet blir hur mycket tandvården ska subventioneras, vilka patienter som ska omfattas och hur ett framtida system ska utformas.
Samtidigt finns det partier som i första hand pekar på den reform som redan genomförts. Moderaterna lyfter i sitt valmanifest fram det förstärkta högkostnadsskyddet för personer som är 67 år eller äldre som en genomförd reform. Något nytt nationellt vallöfte om att införa ett heltäckande högkostnadsskydd för alla vuxna finns inte i Moderaternas aktuella valmanifest.
Tandhälsoförbundet är partipolitiskt obundet. Förbundet tar därför inte ställning för något parti och uppmanar inte medlemmar eller andra väljare att rösta på ett visst alternativ.
Tf:s uppgift är i stället att bevaka tandvårdsfrågorna och lyfta fram sådant som är viktigt för patienterna. Därför är det värdefullt att inför valet känna till vilka förändringar som faktiskt föreslås.
Tandhälsoförbundet har sedan länge drivit uppfattningen att tandvård är en del av hälso- och sjukvården. Tf anser därför att tandvården på sikt bör integreras i sjukvården och omfattas av samma högkostnadsskydd som övrig hälso- och sjukvård.
Förbundet ser tandhälsan som en självklar del av den allmänna hälsan. Ekonomin bör inte avgöra om en person har möjlighet att få nödvändig tandvård.
Valet 2026 kan därför få stor betydelse för hur tandvårdens finansiering kommer att utvecklas under de kommande åren. För patienterna handlar frågan i grunden om hur lätt eller svårt det ska vara att ha råd med den tandvård man behöver.
Källa: ChatGPT
