- Dentala material
- Hälsa
- Politik
En tandsköterska som länge kämpat för att få sina symtom erkända som arbetsskador har slutligen fått rätt i en dom i Kammarrätten. Detta är en stor seger inte bara för henne utan för all annan tandvårdspersonal som blivit sjuka av kvicksilver i sin arbetsmiljö. Tandvårdsskadeförbundet hoppas domen ska leda till att fler överklagar tidigare beslut.
Ingela Johansson har länge kämpat för att få livränta, d.v.s. få ersättning för förlorad arbetsinkomst. Först sa försäkringskassan nej och sedan samma beslut i förvaltningsrätten. Ingela överklagade dock och nu i kammarätten gick domen helt på hennes linje. Kammarrätten återförvisar formellt ärendet till försäkringskassan. I klartext betyder det att kammarrätten anser att underrätterna fattat fel beslut och upphäver dessa.
Segern är särskilt intressant då den fackliga organisationen Vision inte velat hjälpa till att driva ärendet. Ingela har själv och tillsammans med sin man drivit detta ärende. Hon har själv med visst stöd från Tandvårdsskadeförbundet tagit fram aktuella forskningsrapporter som ger stöd för att höga halter kvicksilver i tandvårdsmottagningarna kan orsaka de symtom Ingela har. Hon har skickat in ett digert material till kammarrätten och har själv skaffat intyg som visar att skadorna beror på arbetsmiljön. Intygen kommer från Fredrik Berglund, som länge behandlat amalgamskadade, den yrkesmedicinske läkaren Ulf Flodin och professor Kjell Thorén. Samtliga intygade att kvicksilverexponeringen tidigare var hög på tandläkarmottagningar och att de symtom Ingela har mycket väl kan bero på kvicksilverbelastning i arbetsmiljön. Han berättade att Ingela i genomsnitt gjorde 16 amalgamfyllningar per dag och att det innebar en kraftig exponering för kvicksilverånga.
Några andra tandsköterskor har också överklagat sina tidigare domar och hoppas nu få upprättelse. En kammarättsdom har hög status och det är därför troligt att fler får sina skador erkända som arbetsskador. Det luriga med kvicksilver är att symtomen ofta kommer smygande och det kan då vara svårt att koppla symtomen till kvicksilverexponering. Dessutom är alla inte lika känsliga utan vissa personer kan jobba i en kvicksilverbemängd arbetsmiljlö utan att få särskilt svåra symtom. Det har alltså varit ett svårt bevisläge.
Domstolen konstaterar i alla fall att kvicksilver kan finnas kvar i kroppen i 30 år eller mer eftersom det utsöndras långsamt, särskilt om det lagrats i hjärnan. Den konstaterar också att kvicksilverförgiftning ofta kommer smygande och att Ingela haft precis de symtom som man får av kvicksilverexponering.
Nu hoppas vi bara att tandvården ska informera om riskerna att borra och slipa i amalgam. Tyvärr får vi samtal från patienter där tandläkaren borrat bort amalgamfyllningar och de har blivit väldigt sjuka inom några dagar. Därför är det angeläget med bättre information till tandvårdspersonal om riskerna med amalgam och kvicksilver. Särskilt tänker vi på tandhygienisterna som slipar amalgamfyllningar på äldre utan att ha tillgång till den ventilation och sugutrustning som skulle behövas.
