- Hälsa
- Politik
Tandhälsan bland barn och unga i Sverige har förbättrats under de senaste åren, men samtidigt ökar de sociala skillnaderna. Det visar två nya rapporter från Socialstyrelsen. Få regioner lever dessutom upp till målen i de nationella riktlinjerna för tandvården.
Tandvården i Sverige sägs vara jämlik och förebyggande – men verkligheten visar något annat. En ny utvärdering från Socialstyrelsen avslöjar att vården ofta inte följer de egna riktlinjerna, och att stora skillnader i tillgång, kvalitet och behandlingseffekt råder mellan olika grupper i samhället. Bara 2 av 14 uppsatta målnivåer nås.
Bland arbetslösa avstår nästan 30 procent från tandvård trots behov. Ekonomiska skäl uppges ofta som anledning – särskilt bland män, utrikesfödda och personer i socioekonomiskt utsatta områden.
– Vi ser ett tydligt mönster: tandhälsa hänger tätt samman med socioekonomiska förutsättningar. Skillnaderna riskerar att öka ytterligare om inget görs, säger Peter Lundholm, sakkunnig vid Socialstyrelsen.
Trots att riktlinjerna betonar vikten av att angripa orsakerna till karies, får endast 11 procent av de vuxna som behandlas för karies en sådan orsaksinriktad behandling. I vissa regioner, som Jämtland och Dalarna, är siffran så låg som 5 procent.
Endast 1 procent får kvalificerade samtal om matvanor, rökning och andra livsstilsfaktorer – trots att detta är en rekommenderad åtgärd i riktlinjerna.
Skillnaderna i tandhälsa märks tydligt också mellan utbildningsgrupper. Bland personer med kortare utbildning lyckas kariesbehandlingen i 64 procent av fallen, jämfört med över 70 procent bland dem med högre utbildning. Regionen där behandlingen lyckas bäst är Halland – sämst är det i Västerbotten.
På ytan kan det se det ljust ut, då fler barn är kariesfria idag än för några år sedan. Bland 6-åringar har andelen kariesfria barn ökat från 78 till 83 procent mellan 2021 och 2024. Bland 12-åringar är motsvarande ökning 69 till 73 procent. Men samtidigt förvärras situationen för barn med störst behov. Bland den tredjedel 12-åringar som har mest karies har antalet skadade tänder ökat – från 1,65 till 1,87 på bara ett år.
– Vi ser en växande ojämlikhet. De som har det svårast får det ännu svårare, vilket ökar risken för hälsoproblem även i vuxenlivet, säger Peter Lundholm.
Tandhälsoförbundet har länge arbetat för en tandvård som är både förebyggande och fri från skadliga ämnen. Rapporten från Socialstyrelsen visar med tydlighet varför en sådan omställning är nödvändig.
Tf förespråkar en giftfri tandvård, som stärker kroppens naturliga läkningsförmåga, utan onödiga kemikalier – till exempel fluorider och triklosan – och rekommenderar istället tandkrämer med hydroxiapatit. Det är ett ämne som finns naturligt i tandemaljen och har visat sig kunna minska karies, stärka emaljen och motverka ilningar – utan några kända biverkningar.
– Alla har rätt till en god munhälsa, oavsett var man bor eller hur mycket man tjänar. Men det kräver att vården vågar tänka nytt och arbetar mer medvetet med både orsak och miljö, säger Peter Wolter, förbundssekreterare vid Tandhälsoförbundet.
Socialstyrelsens rapporter visar att tandvården behöver en omställning: från akutinsatser till långsiktigt förebyggande arbete. Det kräver satsningar på kompetens, samverkan med övrig hälso- och sjukvård och – inte minst – en tydlig nationell strategi för att minska de sociala klyftorna. Det vore ett viktigt steg mot jämlik tandvård – och bättre folkhälsa.
Tandvård är en avgörande del av folkhälsan. En jämlik, giftfri och förebyggande tandvård borde vara självklar i ett modernt välfärdssamhälle.
Bättre tandhälsa – men skillnaderna ökar och målen för tandvården nås inte (dental24.se)
