- Hälsa
- Politik
En viss andel av svenska folket har inte råd att gå till tandläkaren. Socialbidragstagare, lågavlönade och den som fått förtida pension har sällan ekonomi att gå till tandläkaren. Trots vår svenska välfärd syns det i munnen om man är fattig, vilket SVT:s program om tandhälsa tydligt visar. Den som saknar tänder eller har kariesangripna fula sådana håller gärna för munnen när de pratar och vill inte le och skratta.
Dålig tandhälsa gör tänderna missfärgade och fula och ofta får man ta bort ett antal tänder. Det skapar inte bara sämre tuggförmåga utan innebär också ett allvarligt socialt handikapp. Man vill helt enkelt inte visa att man har så fula och dåliga tänder. En del blir också annorlunda behandlade och känner sig som en andra klassens medborgare. Alla borde åtminstone ha rät till nödvändig tandvård utan att behöva betala tusentals kronor.
Kommunen har ansvar för att alla får nödvändig tandvård, men ofta säger kommunen nej till sådana bidrag. Tandvårdsförordningen ger bidrag till vissa kategorier som då kan gå till tandläkaren till samma kostnad som om man går till doktorn. Regionernas tandvårdsenheter bestämmer vilka som ska åtnjuta sådana bidrag och ofta säger de nej eller underlåter att informera om möjligheten.
Tandvårdsskadeförbundets erfarenhet är att det inte finns någon riktig vilja i landets regioner att hjälpa dem som har problem med tänderna. Det är precis som om folk får skylla sig själva om de har dålig tandstatus. Sådana resonemang förs inte i själva sjukvården. Rökare och de som sitter stilla och sällan motionerar får samma sjukvård som andra och behöver inte betala mer än högkostnadsskyddet.
I tandvården ges inga bidrag förrän man betalat minst 3 000 kr och då får man hälften av tandläkarräkningen betald av försäkringskassan förutsatt att tandläkaren inte tar mer än riktpriset för tandvården. De flesta tandläkare inklulsive många folktandvårdsmottagningar tar mer betalt än riktpriset och på den merkostnaden ge inga bidrag. Hela tandvårdsförsäkringen blir som ett hån mot den som saknar ekonomiska resurser.
Tandvårdsskadeförbundet anser att tandvården ska ingå i hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd och ingen ska behöva vara utan tandvård. Ett första steg borde vara att ge gratis akuttandvård. Om någon t ex kommer med en infekterad tand borde den extraheras utan kostnad. Som patient ska man inte behöva tvivla på att man inte har råd att vara smärtfri.
Likaså bör de med återkommande kariesangrepp få den hjälp som behövs för att laga tänderna. Dyra behandlingar som implantat, bryggor, kronor med mera kan de som har råd få betala själva i ett första steg för att få tandvården mer jämlik. På sikt bör alla få tandvård på samma villkor som den medicinska vården. En bra tandhälsa hos befolkningen borde vara kostnadseffektivt.
Hälsoekonomiska beräkningar skulle sannolikt visa viss lönsamhet om alla hade råd att gå till tandläkaren innan besvären blivit alltför stora. Att behålla egna tänder utan alltför många lagningar är bra när man blir gammal och ger med all säkerhet samhällsvinster. Bara detta att behålla tuggförmågan och bättre klara att få i sig tillräckligt med näring borde vara en hälsovinst och räknas dessutom den sociala faktorn in blir kalkylen bättre. Självklart blir kostnaderna för själva tandvården lägre om folk har bra tänder och åtgärdar eventuella problem på ett tidigt stadium.
Hälso- och sjukvården tjänar också på att folk har färre infektioner i munhålan eftersom bakterier i munhålan kan leda till både cancer och hjärtinfarkt. Att göra korrekta hälsoekonomiska beräkningar är ett första och viktigt steg för utredningen om jämlik tandhälsa. Först när den kostnadsbilden klarnat är det dags att sätta ner foten och föreslå angelägna förändringar i dagens regelverk.
Tänderna måste börja betraktas som del av kroppen och komma in i välfärdssystemet. Tyvärr är det inte så i dag och det ser inte heller ut som om utredningen om jämlik hälsa kommer att ta några radikala grepp. Det hjälper inte att putsa lite på dagens orättvisa system.
Till SVT (ej råd ersätta tand)
Till SVT (Herbert har inte råd med tandvård)
Till SVT:s intervju med minister Lena Hallengren
Till Tandläkartidningens artiklar om ojämlik tandvård
