- Hälsa
Tandvårdsskadeförbundet rekommenderar inga rotfyllningar beroende på att det alltid blir bakterier i dessa hur duktig tandläkaren än är. 2010 publicerade SBU en utredning som visade att det inte finns evidens för att rotfylla tänder och inte heller för vilken metod som ska användas. Nu har det gått snart tio år sedan rapporten publicerades, men inga nya anvisningar har kommit från Socialstyrelsen. Detta trots forskning om samband mellan t. ex. rotfyllningar och cancer.
Man pratar ofta om vetenskaplig evidens i vården och menar med det att det ska finnas vetenskapligt stöd för de metoder som används och helst också klinisk erfarenhet med samma resultat. Så gott som inga behandlingar inom odontologin är evidensbaserade och rotfyllningar utgör inget undantag.
Socialstyrelsen fortsätter i riktlinjer för vuxentandvården att rekommendera tandläkare att i första hand behålla tanden genom att rotfylla den. Om detta misslyckas, vilket sker i mer än hälften av fallen, så ska rotfyllningen göras om. Patienten betalar själv både rotfyllning och omgörning.
Rotfyllning innebär att tanden dödas genom att man tar bort alla nerver och blodkärl i pulpan och därefter desinficerar och fyller igen de hål som uppstått inuti tanden. Man ska då inte längre känna smärta från tanden om tandläkaren inte misslyckats eller andra nerver i käken påverkas.
Det tandläkaren inte berättar är att trots rotfyllning så blir det aldrig helt bakteriefritt. Det finns alltid små hålrum i rotkanalerna eller kanske en liten rotkanal som inte går att fylla och som blir full av bakterier. Eftersom blod och immunförsvar inte kommer åt kan dessa bakterier inte bekämpas av kroppen utan de lever i sina små hålrum i godan ro.
Till detta kommer de tusentals dentinkanaler som går tvärs igenom tanden, vilka aldrig går att fylla igen. I dentinkanalerna frodas små bakterier och andra mikroorganismer som bildar gifter. Det är gifterna som är det stora problemet då de lätt sprids i kroppen och kan orsaka symtom var som helst.
Ofta syns infektioner runt rötterna på den rotfyllda tanden vid 3D-röntgen, vilket det inte alltid gör med vanlig slätröntgen. Finns inga antydningar om bakterier är man ändå inte säker vilket beror på att om man har dåligt immunförsvar så motarbetas inte bakterierna vid källan utan de sprids i kroppen. Det kan vara mer skadligt än om inkasplade bakterier finns runt rötterna.
Om tanden istället dras ut är det nödvändigt med noggrann rengöring av käkbenet där tanden suttit. Tandläkaren kan behöva rensa ordentligt och till och med skrapa eller borra bort bakterieanfrätt käkben. Alla tandläkare är inte tillräckligt noga och då kan käkbenet fortsätta vara infekterat och ge upphov till olika sorts symtom. Inte ens käkkirurger klarar alltid denna rengöring.
Finns infektioner kvar i käkbenet kan hålrum bildas (så kallad NICO) med aktiva bakterier och i värsta fall sprids infektionen till kringliggande tänder. Detta kan resultera i stor tandförlust och mängder av märkliga symtom som vanliga läkare sällan förstår sig på. Många blir klassificerade som psykiskt sjuka.
Socialstyrelsen måste ompröva rekommendationerna om rotfyllningar. Det skulle spara både pengar i vården och minskat lidande för den enskilde.
Till SBU:s rapport om rotfyllningar
Till filmen The Root Cause
Till hjärtläkare Thomas Levy
