- Dentala material
- Forskning
- Hälsa
- Politik
Bisfenol A (BPA) är hormonstörande och finns i flera dentala material som innehåller kompositer (plaster). Om detta har det skrivits tidigare på hemsidan och flera utredningar har publicerats från SCENIHR (EU:s expertgrupp) och Socialstyrelsen. Den nya utredningen är en sammanfattning av dessa inklusive studier som gjorts i andra länder, bland annat Frankrike som har en mer restriktiv hållning än Sverige. Förslag till reglering av BPA ges, dock inte när det gäller dentala material.
Hormonstörande Bisfenol A (BPA) är särskilt allvarliga i tandlagningsmaterial eftersom de då finns kvar i munnen under flera års tid. Mest BPA läcker ut i samband med tandlagningen och timmarna efter. Men även fem dagar efter att fyllningen satts in har relativt höga halter uppmätts i saliven. Även om halterna kan tyckas små adderas de till annan exponering och läcker dessutom ut under lång tid. Upptag via slemhinnan gör att BPA kommer direkt ut i blodet och snabbt kan utöva sin verkan. Om BPA används på gravida och barn ska tandläkaren varna för riskerna.
Den nya utredningen om BPA (SOU 2014:90) tar upp möjligheter att reglera användningen. Gällande dentala material ges inga konkreta förslag då detta är en EU-fråga. Möjligheten till frivillig utfasning av farliga produkter finns dock med och i utredningen redovisas att vissa landsting nu köpt in fissurförseglingsmaterial för utfyllning av gropar i barns tänder utan BPA.
FAKTA OM BISFENOL A (utdrag ur rapporten)
Dentala kompositmaterial är en blandning av olika monomerer och är oftast baserade på bisfenol A-glycidylmetakrylat (bisGMA). Andra BPA-baserade monomerer är bisfenol A-dimetylakrylat (bis-DMA) och etoxylerad bisfenol -dimetylakrylat (bisEMA). BPA kan förekomma som en förorening i kompositmaterialen.
Materialen förekommer i kompositfyllningar, fissurförseglingsmaterial (används för att fylla djupa gropar och fåror i bakre tänder), tandcement och plastförstärkta glasjonomerer. BPA används även i framställning av en ny typ av polymerer,
bensoxasinmonomerer. PVC kan också innehålla BPA.
De flesta tandlagningsmaterial innehåller monomerer som framställs från BPA. De vanligaste är metakrylater som bis-DMA, bisGMA och bis-EMA, samt BADGE som används för att tillverka epoxi. Bis-DMA kan hydrolyseras och tillbakabilda BPA. Dentala material som kan innehålla BPA innefattar kompositfyllningar, fissurförseglingsmaterial, plastförstärkta (resinmodifierade)bglasjonomerfyllningar, kompositcement och ortodontiska cement.
