- Dentala material
- Forskning
- Hälsa
Nya undersökningar kommer ständigt som bekräftar tidigare forskning om amalgamets risker. Nu har ytterligare en i raden publicerats som visar att symtomen minskar efter amalgamsanering och att hälsoförbättringarna håller i sig efter både tre och fem år. Det handlar om kronisk trötthet, värk i muskler och leder, psykiska besvär och mycket mer. Vad gör Socialstyrelsen för att föra ut denna kunskap till läkare och tandläkare?
Här redovisas tre bra gjorda studier som alla visar att amalgamsanering minskar sjukdomsbesvären och särskilt hos dem som själva förknippar symtomen med sina amalgamfyllningar. Det finns många fler och modern forskning har också kunnat hitta verkningsmekanismer för hur kvicksilver påverkar kroppen och vilka faktorer som ökar känsligheten. Detta tas dock inte upp här.
Helt färsk är forskningsrapporten från Norge (Björkman 2017) där 20 patienter som amalgamsanerat har följts bland annat med enkäter och mätning av kvicksilver i urinen. Kvicksilver i urinen gick ner efter fyllningsbyte liksom besvären. Det fanns således en koppling mellan besvär och kvicksilverhalten i urinen.
Patienterna följdes upp och efter både tre och fem år efter amalgamsaneringen kvarstod förbättringarna.
En mer avancerad studie gjordes i Kanada där man jämförde tre grupper patienter; dels en som hade kvar sina amalgamfyllningar (167 personer), dels en som amalgamsanerade (250 personer) och dels en grupp som aldrig hade haft amalgam (538 personer). Se länk nedan Zwicker, 2014.
Patienter med amalgam hade dubbelt så höga kvicksilvervärden i urinen som de utan amalgam. Hos dem som amalgamsanerade minskade kvicksilverhalten i urinen till nivåer som de utan amalgam hade. Hos dem förbättrades också hälsan, vilket inte skedde hos gruppen som hade kvar sitt amalgam. Efter fyllningsbytet minskade självrapporterade symtom och befintliga symtom reducerades.
Forskarna konstaterar i rapportens sammanfattning att trots att halten kvicksilver i urinen, enligt kanadensiska myndigheter, var alltför låg för att innebära en hälsorisk förbättrade fyllningsbytet hälsan.
Ett ännu större underlag för att amalgamsanering förbättrar hälsan finns från Amalgamenheten vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Ett tusental patienter behandlades där under delar av 1990-talet och av dessa följdes 796 personer upp, vilket redovisades i en forskningsrapport 2002. Undersökningen visade att 70 procent förbättrade hälsan efter amalgamsanering och antioxidantbehandling.
Antioxidantbehandling innebär att patienterna får tillskott av vitaminer och mineraler för att optimera immunförsvaret och kroppens egen avgiftning under och efter amalgamsaneringen. Anledningen till detta är att kvicksilverånga frigörs även vid en bra genomförd sanering med ordentliga skydd. För att förbättra kroppens möjlighet att omhänderta detta och de fria radikaler som bildas behövs en ordentlig antioxidantbehandling. Tandvårdsskadeförbundets erfarenhet är att antioxidantbehandling är nödvändigt för ett tillfrisknande och en del kan också behöva hjälp med avgiftningen.
Socialstyrelsen utvärderade tidigare riskerna med amalgam och ytterligare en riskanalys bör göras igen. Kvicksilverstoppet i tandvården från 2009 gör inte att amalgamproblemet tagit slut. Fortsatt har hälften av befolkningen amalgam i tänderna. Äldre människor mer än yngre.
Nödvändigt är också att redovisa i ett meddelandeblad eller dylikt hur läkare och tandläkare ska hantera symtom som tyder på amalgam- och kvicksilverpåverkan.
Tandvårdsskadeförbundet anser att alla som vill ska få byta sina amalgamfyllningar gratis. Det skulle förbättra både hälsan och miljön.
Till forskningsrapporten: Björkman m fl, 2017
Till forskningsrapporten: Zwicker m fl, 2014
Till forskningsrapporten: Lindh m fl, 2002
