Rotfylla eller inte?

Tandvårdsskadeförbundet rekommenderar inte att tänder rotfylls då bedömningen är att det alltid finns bakterier kvar, trots att tandläkaren gjort ett bra jobb. Anledningen är att tandens rötter inte är konformade utan ofta lite böjda och att det kan finnas många små kanaler som tandläkaren inte kommer åt. Tätning kan endast ske inifrån pulpan och de många dentinkanalerna som går tvärs igenom tanden tätas aldrig på utsidan dvs den sida som vätter mot tandkött och käkben. Bakterier som finns i ofyllda rotkanaler eller i små hålrum trivs och förökar sig liksom bakterier i dentinkanalerna. 

Alla rotfyllda tänder innehåller således bakterier. De befinner sig i en syrefattig och skyddad miljö. Många av dessa är patogena och bildar gifter som tränger ut i blodbanorna. Den som har en rotfylld tand utsätter därför kroppen för ständiga inflammationer och immunförsvaret behöver vara aktivt hela tiden. Många har fått minskade besvär av kroniska sjukdomar efter borttagning av rotfyllda tänder. 

Att kroppen använder immunförsvaret för att hålla infektioner i rotfyllda tänder i schack visar berättelsen om Joachim. Han hade två rotfyllda tänder som funnits där rätt länge. Lite sämre kondition tyckte han att han fick en tid efter rotfyllning nummer två, men tänkte inte så mycket på det då han samtidigt startade ett eget företag och skyllde på stressen. 

Han fick dock upp ögonen för att rotfyllningarna ställde till besvär i samband med en skada på tummen. Nu fick kroppen en annan mer akut infektion att omhänderta och därmed lämnades rotfyllningarna och som ett brev på posten blev det tydligt med infektionerna i de döda tänderna. 

Besvären försvann efter utdragning av dessa tänder, men tillfrisknandet har gått succesivt ooch sannolikt beror det på att infektionen i käkbenet funnits där under lång tid och eftersom det handlade om en tandi överkäken blev bihålan påverkad. 

En annan person med rotfyllningar hade ständiga bihålebesvär. Efter mycket letande hittade han till slut läkare som tog prover långt ner i näsan och fann stafyloccoccer som är troliga orsaken till besvären. Även om rotfyllningen tas bort kan således bakteriernIa ha spritt sig och speciellt i bihålorna kan de vara svåra att bli av med. 

Många andra exempel finns på folk som blivit friska efter borttagning av rotfyllningar. Tandläkare Karin Öckert brukar prata om en man som hade besvär från ett knä. Läkarna hittade inget fel men beslöt slutligen att gå in i knäet och eventuellt byta knäled. Strax före planerad operation tog Karin Öckert bort en rotfylld tand på denna person. Han tillfrisknade så gott som omedelbart i knäet och behövde aldrig operera sig. 

En del personer väljer trots riskerna att rotfylla infekterade eller döda tänder. I dag finns inte tillräcklig kunskap för att kunna avgöra vilka personer som kan tåla rotfyllningar och vilka som inte gör det. Karin Öckert brukar beskriva riskerna så här:
a) Den som har ett starkt immunförsvar får endast symtom vid tanden  men inga problem i andra organ. Kroppen klarar att bekämpa bakterierna vid källan.På röntgen syns en mörk zon vid tandroten.
b) Individer med svagare immunförsvar kan inte hindra bakteriegifterna att läcka ut i kroppen och man får då besvär i andra delar av kroppen. På röntgen syns mindre tydlig mörk zon runt tandroten jämfört med den som har ett starkt immunförsvar.
c) Individer med dåligt immunförsvar och som är födda med ett sådant kan inte alls bekämpa bakterierna och bakteriegifterna utan de läcker ut i blodet omedelbart. Det blir alltså ingen försvarsreaktion alls. Dessa personer får många olika hälsobesvär på grund av inflammation som uppstår lite överallt i kroppen. På röntgen syns oftast ingenting. Allt ser perfekt ut trots att dessa personer har allvarliga problem. Karin Öckert anser att 25 % av befolkningen tillhör denna typ med dåligt immunförsvar.

Den som tillhör de 25 procenten med riktigt dåligt immunförsvar bör inte alls rotfylla tänderna. Övriga kan pröva om de anser sig villiga att riskerna. Olika material finns då och tidigare har Tandvårdsskadeförbundet rekommenderat kalciumhydroxid preparat som t ex Sealaplex. Viktigt är också att rotfyllningarna görs enligt konstens alla regler och att tandläkaren använder starka sköljmedel för att bli av med så mycket bakterier som möjligt. Helt sterilt kommer det dock aldrig att bli. 

Se mer om olika rotfyllningsmaterial i Tandläkartidningen.
Se också Hal Huggins åsikter om rotfyllningar
Till artikel av tandläkare  Karin Öckert om rotfyllningar