- Hälsa
- Miljö
Många studier har visat att MS har en starkt ojämn fördelning i världen och att personer som migrerar från låg-prevalens-områden till nordliga länder starkt ökar risken för MS. Motsatt förhållande gäller för till exempel personer som flyttar från England till Australien. Riskförändringarna är emellertid åldersbetingade. Ungdomar upp till cirka 18 års ålder som växt upp i områden med låg MS prevalens för med sig den lägre risken när de migrerar. Speciellt gäller det tonåringar.
Norge har en hög förekomst av MS och sjukdomen har tiodubblats under de senaste 8 decennierna. En mindre del kan förklaras av ökad läkartäthet och diagnosticering, men ökningen talar för att flertalet fall orsakas av miljöfaktorer. En studie från grannlandet har undersökt MS-förekomsten hos immigranter till Norge och en andra hur tillgången på D-vitamin från torskleverolja vid 13-18 års ålder påverkade risken för att utveckla MS.
Migranter från Europa och Nordamerika hade den högsta förekomsten av MS och migranter från Afrika den lägsta. Invandrare från Iran låg på samma nivå som den norska befolkningen och de från Pakistan mycket lägre. Polska invandrare, till skillnad från andra europeiska migranter, hade bara en fjärdedel av MS prevalensen. Förutom den låga prevalensen av MS bland afrikanska migranter, utmärkte sig invandrare från syd-ost-asien för lite MS. Man vet inte om det finns genetiska varianter som skyddar.
Barn till föräldrar som växt upp i Norge har ännu låg ålder, betydligt lägre än den ålder då MS brukar drabba. Man räknar med att om 10-20 år kan man fä en överblick över MS hos norskfödda barn till invandrare. Invandrare från Pakistan utmärker sig dock genom att ha låg prevalens i första generationen, men avsevärt högre hos deras barn, trots låg ålder (16,4 år i medeltal vid studien 2012) födda i Norge.
I en annan norsk studie undersöktes i vilken grad intaget av torskleverolja i åldern 13-18 år påverkade risken att få MS senare i livet. Av 1368 personer med MS som fick ett frågeformulär svarade 953, något fler kvinnor än män. Antalet matchade kontroller var 1717. Man frågade också om intaget av fet fisk och hur mycket man vistades ute i olika åldrar. Ålder vid enkäten var i medeltal 45 år och MS-fallen hade genomsnittligt haft MS i 7 år.
MS-fallen hade haft ett lägre intag av oljan än kontrollerna under 13-18 års ålder och de senare hade cirka 30 % lägre risk att utveckla MS senare i livet, speciellt om man fått torskleverolja varje dag. Utomhusvistelse hade endast inverkan om den skedde under sommaren.
Frågeformulär av denna typ är givetvis behäftade med en rad svagheter, mest den att komma ihåg vad man intog 20-30 år tidigare. När det gäller torskleveroljan och därmed intaget av D-vitamin kanske risken att minnas fel är mindre eftersom man, när deltagarna var unga, knappast intog något annat kosttillskott än D-vitamin. Fick man oljan i flytande form smakade det illa och det lär man komma ihåg. Senare fanns D-vitaminet som små gula piller. Forskarna drar slutsatsen att resultaten tyder på att D-vitaminintaget, speciellt i tonåren utgör en viktig faktor som påverkar risken för MS senare i livet.
Från Tf:s horisont och då vi haft många MS-fall som kunnat knytas till kvicksilverexponering ser vi att de främsta riskfaktorerna för att få MS är kvicksilver/amalgamexponering, selen- och D-vitaminbrist. Andra anti-oxidantbrister och eventuella giftexponeringar tillkommer säkert som modulerande faktorer
http://msj.sagepub.com/content/21/6/695.abstract
http://msj.sagepub.com/content/21/14/1856.abstract
