Sammansättningen av födan diskuteras ständigt, både i dagstidningar och i forskningslitteraturen. Hur stor andel av födan skall bestå av fett, protein och kolhydrater? Mindre diskuteras sammansättningen inom dessa grupper av mat.
De huvudsakliga typerna av fetter vi får i oss är mättade, och omättade och av de senare n-3 och n-6 fetter, fleromättade respektive enkelomättade. Livsmedelsindustrin har, utan att beakta hälsoaspekter, reducerat andelen fetter som lätt kan härskna i avsikt att öka hållbarheten hos födoämnena. Därvid har andelen n-3 fetter minskat och förhållandet mellan n-6 och n-3 ökat, från cirka 2:1 i stenåldersdieten till cirka 16:1 i dagens föda.
Det finns många studier som visat på ökad risk för olika sjukdomar vid för låga nivåer av fleromättade fetter. En ny studie har undersökt intaget av olika fetter och risken att utveckla depressiva symtom.
1746 personer i åldern 30-65 år i Baltimore, USA, fick fylla i en standardtest om depressiva symtom och intaget av födoämnen under 24 timmar skattades två gånger för varje person under studien av tränade intervjuvare. Utifrån svaren beräknades intaget av olika fetter.
Bland deltagarna hamnade 18,1 % av männen och 25,6 % av kvinnorna över normalnivå i skalan över depressionssymtom . Intaget av fleromättade fetterna, DHA och EPA (polyunsaturated fatty acids, PUFA, sådana som finns i fiskolja) i högsta tredjedelen, jämfört med lägsta tredjedelen visade en 49 % lägre depressionsnivå hos kvinnor med det högre intaget Ingen statistiskt signifikant samband fanns hos männen. Även andra omättade fetter som linolensyra (finns i linfröolja och en del andra oljor) visade en sänkt risk för depression.
Linolensyra omvandlas till de mer långkedjiga och nyttigare fettsyrorna i kroppen, men omvandlingen är ineffektiv och sänks ytterligare om intaget av n-6 fetter är för högt. Studien visade även på ökad risk för depression när förhållandet n-6/n-3 var högt. Forskarna noterade att det ofta påpekas att depression uppnått epidemiska nivåer.
Studien, liksom andra med likartat resultat, visar att det finns enklare och ofarligare metoder än antidepressiva mediciner att använda vid depression och som borde provas i första hand. En ny studie från Nya Zealand påvisar avigsidorna med antidepressiva mediciner. 52% av 1829 vuxna som ordinerats antidepressiva läkemedel rapporterade biverkningar, vanligast sexuell dysfunktion, emotionellt avtrubbad, inte känna igen sig själv, nedsatt positiv inställning, bry sig mindre om andra, självmordstankar, tillbakadragande.
