- Hälsa
- Politik
Nu träder EU:s patientrörlighetsdirektiv i kraft som ger rätt till vård i annat EU-land på samma villkor som i hemlandet. Utlandsvård har man kunnat få även tidigare men då krävdes tillstånd i förväg. Utlandsvården gäller dock endast vård som patienten skulle haft rätt till i Sverige. Det betyder att det fortsatt kan bli svårt att få vård i annat land för den som är amalgamsjuk eller som har borrelios.
Tillstånd för vård utomlands behövs således inte, men patienten får betala allt om Försäkringskassan inte godkänner vården. Ett förhandsbesked har alla rätt till och det bör man alltid kräva i osäkra fall. Om ersättning beviljas är beslutet bindande. Ett positivt förhandsbesked kräver att vården tillhandahålls av hälso- och sjukvårdspersonal och att patienten skulle haft rätt att få vården bekostad av det allmänna om den tillhandahållits i Sverige.
Det är den enskilda patientens ansvar att ta kontakt och ordna med den utländska vårdtjänsten och i den kontakten också begära en offert på vad den kommer att kosta. Om Försäkringskassan sedan bedömer att patienten ska få ersättning så får den maximalt uppgå till den summa vården skulle ha kostat i hemlandstinget, resten får patienten betala själv.
Det verkar inte troligt att Försäkringskassan godkänner behandling av tandvårdsskadade, eftersom sådan behandling inte ges i Sverige med Socialstyrelsens godkännande. Dock har några tidigare domar visat att vården ska ses i ett internationellt perspektiv och därmed skulle det kunna öppna även för Tandvårdsskadeförbundets medlemmar.
Vid önskemål om utlandsvård begär således alltid förhandsprövning för att vara säker på att få ut ersättning utan en massa överklaganden. Framtiden får sedan visa vad det nya EU-direktivet betyder.
Till Försäkringskassans information och blanketter för förhandsprövning