- Hälsa
En dansk patient sökte tandvård flera gånger på grund av smärta i munnen och ansiktet. Det fanns också tydliga tandproblem som kunde förklara besvären. Först när symtomen fortsatte trots behandling upptäcktes den bakomliggande orsaken: cancer i halsmandeln.
Det kan ibland vara svårt att upptäcka cancer i munhåla och svalg. Många symtom kan likna vanliga tandproblem eller infektioner, och det är lätt att fastna vid den första och mest uppenbara förklaringen.
Ett danskt patientfall som nyligen publicerades i Tandlægebladet visar hur viktigt det är att tänka om när besvär inte försvinner som förväntat. Patienten sökte akut tandvård på grund av kraftig smärta på höger sida av ansiktet och i munnen. En röntgenbild visade förändringar vid rötterna på en tand i underkäken. Tanden var dessutom lös och det kom var från tandköttsfickan.
Bedömningen blev därför att tanden behövde tas bort, vilket patienten accepterade. Vid kontroll två veckor senare hade patienten fortfarande besvär. Tandläkaren såg att läkningen pågick och eftersom patienten tidigare haft långsam läkning efter tandutdragningar avvaktade man ytterligare en tid.
Tre månader senare återkom patienten. Nu hade hon återkommande smärta och ilningar i höger sida av underkäken samt en brännande känsla på höger sida av tungan.
Även denna gång fanns en möjlig förklaring till besvären. En liten bit dött ben hade lossnat i området där tanden tidigare hade tagits bort. En ny röntgenbild visade dessutom läkning efter ingreppet och inga tydliga sjukliga förändringar.
Men dagen därpå sökte patienten sin läkare och då upptäcktes det allvarliga. Läkaren såg att något inte stod rätt till och skickade patienten direkt vidare i ett standardiserat cancerutredningsförlopp. En vecka senare fick hon diagnosen tonsillcancer med metastas till en lymfkörtel på halsen.
Tumören hade då vuxit till en sådan storlek och fått en sådan placering att operation inte längre var möjlig. Patienten behandlades i stället med strålbehandling. Uppföljande undersökningar visade dock att det fanns tumörvävnad kvar. Patienten avled tio månader efter det första besöket i det aktuella händelseförloppet.
Det danska Tandlægebladet beskriver fallet som en patientsäkerhetshändelse och lyfter framför allt fram en viktig lärdom: när symtomen fortsätter eller förvärras trots behandling måste man bredda den kliniska bedömningen.
Det är lätt att tolka nya symtom utifrån sådant som redan är känt. Om en patient exempelvis har tandlossning, en infektion eller problem efter en tandutdragning kan det vara naturligt att koppla smärtan till just detta.
Men ibland finns det ytterligare en förklaring. När behandlingen inte ger den förväntade förbättringen är det viktigt att stanna upp och fråga sig om det kan finnas något annat bakom besvären.
Tandvården kan dock spela en viktig roll. Tandläkare och tandhygienister har en unik möjlighet att upptäcka förändringar i munhålan eftersom de regelbundet undersöker tänder, slemhinnor, tunga och andra delar av munnen.
Cancer i munhåla och svalg kan ibland ge ganska ospecifika symtom. Svenska riktlinjer anger bland annat sår i munhålan som inte läker, knölar eller förändringar i mun och svalg, sväljsvårigheter och ensidiga besvär eller smärtor i halsen som symtom som bör väcka misstanke.
Även en oförklarad knöl eller svullnad på halsen kan vara ett alarmsymtom. Andra symtom kan vara långvarig heshet eller värk som strålar mot örat utan att det finns någon tydlig ”öronorsak”.
Tandvårdspersonal ska naturligtvis inte ställa diagnos på misstänkt cancer, men kan reagera på förändringar som behöver undersökas vidare och hänvisa patienten till läkare eller öron-, näsa- och halsspecialist.
För den som själv upptäcker något ovanligt i munnen är det framför allt viktigt att inte ignorera besvär som kvarstår. Ett sår som inte läker inom några veckor, en ny knöl eller svullnad, återkommande ensidig smärta eller svårigheter att svälja bör undersökas.
De allra flesta förändringar i munnen beror givetvis inte på cancer. Men det är bättre att låta en vårdgivare bedöma en förändring som inte går över än att vänta för länge.
Det danska patientfallet visar hur viktigt det är att inte bara fråga ”Vad kan förklara det här symtomet?” utan också: ”Finns det något annat som vi ännu inte har upptäckt?” Det kan ibland vara den viktigaste frågan av alla.
