Ämnen i konsumentprodukter som efter åratal av forskning befinns vara giftiga och förbjuds, ersätts snabbt av industrin med andra ämnen med okända gifteffekter och det tar ytterligare år innan man vet tillräckligt om möjliga gifteffekter. Bromerade flamskyddsmedel har fasats ut på grund av giftighet, liksom ftalater, men har i stor utsträckning ersatts med ett annat ämne, trifenylfosfat, TPHP (engelsk beteckning triphenyl phosphate), om vars hälsoeffekter mycket lite är känt. TPHP används både som flamskyddsmedel och som mjukgörare i plaster, lacker och andra produkter. Hittills begränsade studier har visat på hormon- och reproduktionsstörningar och genotoxiska effekter.

I vilken grad befolkningen är exponerad och vilka källor som är de dominerande är ännu okänt, men man finner spår av ämnet i större delen av befolkningen. Kvinnor har högre halter än män, vilket tyder på att kosmetiska produkter kan vara en dominerande källa.

Misstankarna har riktats mot nagellack där det oftast, men långt ifrån alltid, finns angivet på förpackningen att det innehåller TPHP. Halter upp till 1,68 % har uppmätts i nagellacker och medelhalten i de undersökta proverna var 0,89 %. Klara nagellacker hade högre halter än färgade, 1,16 % respektive 0,49 %. Halterna är i samma storleksordning som tidigare använda ftalater. TPHP metaboliseras till DPHP (en fenylgrupp avspjälkas) som kan mätas i urinen.

För att avgöra hur stort upptaget från nagellack är undersöktes två grupper om 16 och 10 personer som fick ta bort befintligt nagellack, vänta i 72 timmar varefter bakgrundsexponeringen mättes i urinen. Grupp I fick måla naglarna med nagellack med känd TPHP-halt och DPHP mättes i urinen efter 24 och 48 timmar. Grupp II målade naglarna på en konstgjord hand. Avsikten var att avgöra om upptaget från egna fingrarna övervägde eller om inandning utgjorde den största exponeringsvägen. Detta även med tanke på exponeringen hos personer som arbetar på nagelsalonger där det ännu inte finns några mätningar. Värdena för bakgrundsexponeringen subtraherades individuellt från de förhöjda halterna efter applicering av nagellack.

DPHP kunde uppmätas 2-6 timmar efter lackeringen hos 24 av 28 urinprover med ett medeltal om 2,48 milligram/ml. 10-14 timmar efter lackering fanns DPHP i alla prover och efter 24 timmar 6,59 gånger högre än efter 2-6 timmar. Nagelbitning och handtvätt påverkade inte resultaten. Hos några personer hade DPHP inte nått toppnivå efter 48 timmar. En beräkning av upptaget visade att cirka 0,5 % av TPHP som applicerats på naglarna absorberades, det mesta inom 24 timmar.

De personer som målade naglarna på en konstgjord hand fick en marginell, ej signifikant ökning av DPHP i urinen, vilket tyder på att nästan allt upptag skedde genom naglarna. Man kunde ej avgöra om ämnet vandrade genom nageln eller togs upp av vävnaden runt naglarna.

Liksom vid andra larm om giftiga ämnen i kosmetika så reagerade handelsorganisationen för kosmetiktillverkare med att kalla studien ovan för ”spekulativ och missledande” och att ”tillverkarna av nagellack står bakom produkterna och är stolta över att kunna förse det amerikanska folket med tillgång till ett brett spektrum av säkra, högkvalitativa och innovativa produkter som de kan uppskatta och lita på” enligt en artikel i Chicago Tribune. Enligt en av författarna till studien ovan behövs bättre reglering av kosmetika: ”Vi borde inte tillåta att industrin fortsätter med att ersätta en dålig produkt med en annan.”

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0160412015300714

« Tillbaka

Sök på hemsidan

Hantera ditt medlemskap
Logga in på Min sida för att ändra adress eller kontrollera att du betalt medlemsavgiften.

Detta är Tandvårdsskadeförbundet (Tf)

Tänderna är en del av kroppen och kan ge upphov till besvär även utanför munhålan. Tf informerar om biverkningar av tandvårds-material, risker med rotfyllningar och kopplingar till kroniska sjukdomar. Tf ger stöd till medlemmarna och arbetar för så riskfria tandvårdsmaterial som möjligt. Den största framgången är förbudet mot amalgam som trädde i kraft 2009.

Tf arbetar för:

  • Att sjukvårdens högkostnadsskydd ska gälla all tandvård.
  • Korrekt information om risker för biverkningar av material inom tandvården.
  • Mindre riskfyllda tandvårdsmaterial och tekniker.
  • Helt metallfria tandvårdsmaterial.
  • Att alla tandvårdsskadade ska ha rätt till samma vård som gäller för andra sjukdomar.
  • Att alla ska ha rätt att byta ut sina giftiga amalgamfyllningar utan kostnad.
  • Att byte av alla dentala material inklusive proteser och implantat sker utan kostnad vid misstanke om biverkningar.
  • Att ett fungerande biverkningsregister upprättas för material som används i tandvården.

Gå med i Tf för att få hjälp eller bli medlem för att stötta förbundets verksamhet. Tf arbetar till största delen ideellt och ser därför gärna fler ideella krafter. Tf behövs för att ta tillvara patientens intressen.

Bidra gärna till TF

Bidra gärna till vårt arbete genom att donera pengar till förbundet eller forskningsfonden. Sätts in på bankgiro: 226-4885.

Kontakta oss
Tandvårdsskadeförbundet
Bellmansgatan 30
118 47  Stockholm
Tel 08-428 92 42
info@tf.nu
fragor@tf.nu (för frågor om tänder och hälsa)

Stödpersoner
Information samt råd och stöd till våra medlemmar eller till dig som är på väg att bli medlem ges via våra duktiga telefonombud. Se våra stödpersoner här. Du kan också kontakta telefonombud på distriktsnivå, se mer under fliken Distrikt.

Mailfrågor
Frågor om besvär relaterade till tänderna fragor@tf.nu