Proteser i höft- och knäleder är genomgående gjorda av metall, oftast med ett överdrag av hårdplast i ledytorna. Främmande material i kroppen orsakar ofta inflammationer.
Höft- och ledproteser behöver ofta bytas efter 10-15 år på grund av att de lossnar, något som brukar betecknas som aseptiskt lossnande, något som innebär att det inte skall finnas bakterier närvarande. Diagnosen är emellertid inte helt säker eftersom man ofta grundar den på avsaknad av inflammationsmarkörer i blodet eller odling av ledvätska. Många bakterier är emellertid svårodlade och vid anaeroba bakterier (syreskyende) får inte provet komma i kontakt med luftens syre. Vid flertalet operationer torde man inte alls efterfråga om lossnandet är septiskt eller aseptiskt, om blodvärden är normala, eftersom ändamålet med operationen är att ersätta leden och inte att efterfråga orsaken till lossnandet.
Bakterier från munnen kan, vid parodontit, sprida sig i kroppen och etablera sig i kärlväggar, leder, placenta, med flera ställen och där med stor sannolikhet orsaka sjukdomsproblem. Vid användande av implantat fäster sig gärna bakterier från munnen på de främmande delarna. Bakteriebeläggningen kan orsaka ökad korrosion. Bakterier används vid anrikning av metall vid gruvhantering för att lösa ut metaller. Titan och rostfritt stål används i proteser och korroderar, även utan närvaro av bakterier. Värst är förhållandet när metall gnider mot metall i leden. I en artikel i New York Times, 30 sept, 2011, beskriver en kirurg hur det kan se ut: ?.. en biologiskt död zon. Det fanns stråk av vävnad som var färgad grå och svart och ett stort knippe muskler nära höften kunde inte längre dra sig samman.?
I en ny studie från USA har man, för att förbättra analysmetoderna från tidigare bakteriestudier, analyserat DNA från ledvätska och från munnen hos patienter med ledinflammation, med och utan parodontit. Hos 5 av 36 patienter (13.9 %) hittades bakterier i ledvätskan och hos 2 av dessa fanns parodontit och identiska bakterier i mun och ledvätska.
Forskarna anser att patienter med ledinflammation (artrit) bör undersökas med avseende på förekomst av parodontit och behandlas för detta. Studien är liten, men då ledinflammation och insättning av proteser är vanligt och kostar mycket i sjukvårdskostnader, borde orsaksfaktorer undersökas i mycket större utsträckning. En frekvent förbisedd orsaksfaktor till ledbesvär är förekomsten av amalgam i tänderna. Led- och muskelvärk är det vanligaste symtomet vid amalgamförgiftning och parodontit är ett klassiskt symtom på kvicksilverförgiftning.
