- Forskning
- Hälsa
Till skillnad mot den vanliga västerländska maten innehåller den så kallade Medelhavsdieten (MedDiet), och även stenåldersdiet mer vitaminer, flavonoider och mono- och fleromättade fettsyror (lägre förhållande mellan N6 och N3), något som minskar risken för sjukdomar.
I många studier har forskare med intresse för näringsfrågor klarlagt samband mellan MedDiet och risken för olika sjukdomar. Dieten karakteriseras av högt intag av frukt, grönsaker, fullkorn, bönor, nötter och fisk och lägre intag av mjölkprodukter, rött kött och socker.
En sammanställning av 18 studier med tillräcklig kvalitet över hur MedDiet påverkar den kognitiva förmågan (minne, inlärning, orientering, tankeförmåga mm) gjordes av forskare i Australien och man fann att ju närmare man följde dieten, desto långsammare försämrades den kognitiva kapaciteten med åldern och dieten minskade risken att få Alzheimer’s sjukdom. Mest förbättrades minne, handlingsförmåga och synigenkänning.
Metaboliskt syndrom karakteriseras av bukfetma, ändrade blodfetter med risk för arterioskleros, förhöjt blodtryck och förhöjt glykos. En studie undersökte 180 patienter med metaboliskt syndrom, varav 90 sattes på en MedDiet i två år och instruerades i detalj om vad som bör ingå i dieten. Kroppsvikten minskade betydligt mer i dietgruppen än hos kontroller och hade signifikant lägre nivåer av CRP (c-reaktivt protein, en inflammationsmarkör) och minskad insulin-resistens. Påverkan på kärlväggarna förbättrades i dietgruppen och förblev oförändrad i kontrollgruppen. Efter de två åren kvarstod diagnosen metaboliskt syndrom hos 40 personer i dietgruppen och hos 78 av kontrollerna.
En annan studie mätte inflammatoriska cytokiner i blodet och därmed den immunmodulerande effekten av MedDiet, jämfört med lågfettdiet. 165 personer med hög risk för hjärt-kärlsjukdom med en medelålder av 66 år som antingen fick MedDiet plus extra olivolja (jungfruolja), med extra nötter eller lågfettdiet. Uppföljning gjordes efter 3 och 5 år.
Båda MedDieterna, jämfört med ursprungsvärden, orsakade en 16 % lägre nivå av CRP, IL-6, TNFalfa, och monocyt-bindande protein och ingen ändring vid lågfettdieten. Markörer (CD49d och CD40) för immunaktivitet på T-lymfocyter och monocyter var 16 % eller mer sänkta vid MedDieterna, jämfört med lågfettdieten. Medelhavsdieterna minskade blodtrycket med mer än 4 %, ökade HDL-kolesterol med 8 %. Vid 5-års-uppföljningen hade personerna på lågfettdieten 13 % förhöjd glykosnivå och ospecifik bindning av glykos (glykosylering) till hemoglobin hade ökat med 8 %. Forskarna anser att minskningen av inflammationsnivån till stor del kan förklara hälsoeffekterna av medelhavsdieten.
http://journal.frontiersin.org/article/10.3389/fnut.2016.00022/full
http://jamanetwork.com/journals/jama/fullarticle/199488
http://jn.nutrition.org/content/146/9/1684.abstract
