- Forskning
- Hälsa
Ny svensk forskning visar att även låga nivåer av luftföroreningar kan öka risken för allvarliga nervsjukdomar som ALS – och dessutom påverka hur snabbt sjukdomen förvärras.
Långvarig exponering för luftföroreningar kan öka risken för motorneuronsjukdomar, däribland ALS. Det visar en omfattande svensk registerstudie från Karolinska Institutet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften JAMA Neurology. Resultaten är anmärkningsvärda eftersom sambanden ses trots att luftföroreningarna i Sverige ligger på relativt låga nivåer jämfört med många andra länder.
Forskarna har följt 1463 personer med nydiagnostiserad motorneuronsjukdom och jämfört dem med både syskon och kontrollpersoner ur den övriga befolkningen. Genom att analysera halter av luftföroreningar vid bostadsadresser upp till tio år före diagnos kunde man se att personer som levt i mer förorenade miljöer hade 20–30 procent högre risk att insjukna. Dessutom försämrades motorik och lungfunktion snabbare hos dessa patienter, och behovet av respiratorbehandling var större.
– Vi ser en tydlig koppling trots att nivåerna av luftföroreningar är låga i ett internationellt perspektiv. Det visar hur känsligt nervsystemet kan vara, säger Jing Wu, forskare vid Karolinska Institutet.
Även sjukdomsförloppet påverkades negativt av luftföroreningar. Patienter som exponerats för högre halter hade ökad dödlighet och snabbare försämring efter diagnos. Forskarna menar att luftföroreningar sannolikt bidrar till inflammation och oxidativ stress i nervsystemet – mekanismer som länge misstänkts spela en roll vid neurodegenerativa sjukdomar.
Inflammation och oxidativ stress är också välkända riskfaktorer inom mun- och tandhälsa. Forskning har tidigare visat att luftföroreningar kan påverka slemhinnor, tandkött och immunförsvar i munhålan. Kronisk inflammation i kroppen, oavsett om den börjar i luftvägarna eller i munnen, kan få systemiska konsekvenser.
Ur ett folkhälsoperspektiv stärker studien bilden av att miljöfaktorer spelar en viktig roll för både allmän hälsa och munhälsa. Att minska exponeringen för luftföroreningar är därför inte bara en fråga om miljöpolitik, utan också om förebyggande vård och långsiktig hälsa.
Forskarna betonar att studien inte kan fastställa direkta orsakssamband, men att resultaten ger starka skäl att fortsätta arbeta för bättre luftkvalitet – även i länder där nivåerna redan anses låga.
