Laser har alltmer börjat användas inom tandvården, ännu så länge mest i USA. Användningsområden är till exempel att bränna bort karies utan att skada friskt dentin, kirurgi i tandköttet, rotbehandling, att stoppa blödningar med mera. Fördelarna är att man kan välja typ av laser och våglängd som bränner bort just den typ av vävnad man vill behandla, utan att skada annan vävnad som absorberar vid annan våglängd. Men risk finns att man kommer åt och upphettar amalgam.
I en studie undersökte man effekten av olika strålningsintensiteter under 4 sekunder på provbitar av amalgam inuti ett slutet utrymme (volymen anges ej). Vid lägsta pulsintensitet (50 mJ) innehöll luften 0,08 mikrogram Hg/m3. Vid mellanintensitet (150 mJ) 36,5 och vid högsta nivå (250 mJ) 180,5 mikrogram/m3.
På mikroskopbilderna i artikeln ser man att amalgamytan är etsad, även vid den lägsta nivån, och vid den högsta har lasern bränt ett hål in i amalgamet. Forskarna anger att man inte skall använda laser för att ta bort amalgam och att kraftigt utsug skall användas om man riskerar att komma åt amalgam med lasern. Författarna påpekar också att om lasern används för att ta bort komposit eller cement så vet man ingenting om sammansättning och giftighet hos ångorna
