- Forskning
- Hälsa
Två funktionsmedicinska forskare från USA gjorde 2015 en omfattande litteraturstudie över vilka livsmedel som påverkar kroppens avgiftningssystem. De menar att gifter spelar stor roll för många sjukdomar och att kliniska rekommendationer för att maximera kostens effekt på avgiftningen behöver utformas samtidigt som rekommendationer behövs för att minska exponeringen för gifter.
Att kosten har betydelse för hälsan och uppkomst av kroniska sjukdomar blir alltmer uppenbart. Samtidigt som exponering och ackumulering av gifter har visat sig ha betydelse för uppkomst av t ex hjärtkärl-sjukdomar, typ 2 diabetes och fetma.
Forskningsrapporten visar många svårigheter när det gäller bedömning av särskilda livsmedels effekter på avgiftningen. En viss koncentration av ett livsmedel kan öka aktiviteten av ett visst enzym medan högre doser kan hämma det. Vitlök, gurkmeja, broccoli, svarta bönor och grönt te finns bland de livsmedels som i forskning visat sig förbättra avgiftningen.
Svårigheter att bedöma behovet av vissa livsmedel beror också på genetisk konstitution och om gener är aktiverade eller inte. Forskarna menar att det behövs mer klinisk forskning relaterat till generna för att kunna ge rätt råd till folk som är sjuka om kosten.
I dag har det främst forskats på cellnivå, men eftersom människan är så komplex ger sådan forskning inte tillräcklig information. De efterlyser således mer klinisk forskning om olika livsmedels betydelse för hälsan.
För den som är tungmetallförgiftad lyfter forskarna särskilt upp enzymet metallotionin och glutation. Tillskott av zink (15 mg/dag) har stimulerat bildning av metallotionin och därmed ökat avgiftningen vid ett försök på tio dagar. I tarmen har man funnit alltför låga halter metallotionin hos personer med IBS. Ezymhalten ökade vid mycket höga tillskott av zink. Även svampen Cordyseps sinensis som växer i Himalaya ökade metallotioninhalten, enligt rapporten. Glutationbildningen stimuleras bland annat av exmpelvis broccoli, lökväxter, citrusfrukter, vitlök och gurkmeja.
Forskarna anser dock att kunskaperna är alltför låga i dag för att kunna rekommendera individuell kost. Däremot anser de att alla bör uppmanas att äta en kost rik på grönsaker. Läkare uppmanas också att kontrollera för olika individuella genetiska problem för att kunna ge råd om kosttillskott eller speciell föda.
