- Forskning
Idag debatteras riskerna med tungmetallexponering för kvicksilver och bly men det finns knappast någon anledning att längta tillbaka till gamla goda tider.
Danska forskare har i flera undersökningar analyserat tungmetallhalten i gamla skelett och bland annat hittat höga kvicksilverhalter skelett från munkar, som troligen ägnat sig åt att skriva böcker med cinnoberhaltigt (HgS) bläck och slickat på penseln för att få en skarp spets. Man har även undersökt astronomen Tycho Brahes ben och även där hitta kvicksilver som troligen kommit från färger i klädseln.
I en ny och större studie har man mätt kvicksilver och bly i 283 skelett från medeltiden mellan 1000-talet och 1500-talet, uppdelat i landsbygds- och stadsbor, från 6 platser i södra Danmark och norra Tyskland. Det finns inga gruvor eller andra naturliga källor till kvicksilver i dessa områden, men metallen hade brutists sedan mer än 1000 år tidigare i sydeuropa och vulkaner avger kvicksilver. Nedfall från luften kan inte uteslutas. Även bly kan spridas via luften. ?Naturlig? bakgrundshalt är därför viktigt att fastställa.
Forskarna beräknar att bakgrundshalten av kvicksilver i benen ligger mellan 10 och 100 nanogram/gram vävnad och förhöjda halter måste komma från importerat kvicksilver från sydeuropa. Bly har varit mer tillgängligt och använt i både lantliga och stadsmiljöer och många, speciellt i de kommerciellt aktiva kuststäderna som undersöktes kan ha varit exponerade. Förutom metallhalter så mättes även kalciumhalt och ålder och kön. Ben med onormalt låga kalciumhalter uteslöts.
För kvicksilver ligger mätvärdena för landsbygdsgruppen i flertalet fall inom bakgrundsnivån och personerna har sannolikt inte varit i kontakt med metallen. För stadsbefolkningen ligger ungefär hälften av värdena inom bakgrundsnivån, men resten väl över och i många fall mycket över bakgrunden, något som indikerar att man på något sätt varit exponerad. De höga värdena kommer huvudsakligen från en ort, Schlesien, och begravdes mellan 1060 och 1205, några även från Horsens med en ålder av 1351-1480. Möjliga källor är medicintillverkning eller användning, förgyllning och kanske arbete i kloster med skrivarbete. Cinnober (HgS) användes för röd text. Medicinering kanske är den troligaste exponeringen. Kvicksilversalvor användes mot hudåkommor långt före den omfattande användningen mot syfilis. I några fall kan man se att kvicksilver varit använt mot infektioner då benvävnad bara lokalt hade höga halter. Kvicksilver användes även mot spetälska.
Blyexponering var mycket vanligare, framför allt i städerna. Ungefär 35 % av landsbefolkningen hade förhöjda blyvärden men i städerna 81 %. Källor till exponeringen kan ha varit blyglaserad keramik, blymönja på taken som man kan ha samlat dricksvatten från, kosmetika och mediciner. Tallrikar på landsbygden var ofta av billigt trä. Blyexponeringen återspeglar således social status.
Man visste redan på medeltiden att kvicksilver och bly var giftigt, men kunskapen kom knappast utanför den boklärda kretsen. Man skulle kunnat hoppas att man idag visste bättre och hade lärt av erfarenheten, men så tycks knappast vara fallet. Tills ganska nyligen användes bly i bensinen och kvicksilver användes som syfilismedicin långt in på 1900-talet och fortfarande i vacciner och amalgam.
