- Forskning
- Hälsa
Tf har upprepade gånger uppmanat medlemmar och andra som läser Tf-bladet eller besöker hemsidan att tänka sig för ordentligt om man överväger att sätta in implantat av titan. Biverkningarna är alltifrån mjukvävnadsinflammation, mucosit, till allvarlig nedbrytning av benvävnaden runt implantatet, så kallad peri-implantit.
En artikel i Dentalmagazinet refererar en tidigare i år publicerad artikel från parodontit-avdelningen vid Sahlgrenska akademien i Göteborg som anger att 14.5 % av patienterna får en allvarlig form av peri-implantit. I orginalartikeln i J. Clin. Periodontology, 2015, där man sammanställt resultat från 11 studier anges mucosit hos 19-65 % och peri-implantit hos 22 %. I en senare artikel av samma författare saknas helt information om riskerna med titanimplantat. Inledningsvis anges i artikeln att terapi med implantat anses som en säker procedur som ger förutsägbara effekter hos tandlösa och delvis tandlösa patienter.
För att understödja denna uppfattning har forskarna skönmålat resultaten av implantatbehandling genom att undvika att ta upp de verkliga problemen vid implantat –kroniska inflammationer. Man anger endast som resultat om implantaten sitter kvar eller inte, i linje med åtskilliga andra studier som anger implantat som lyckade om de sitter kvar efter ett antal år. Genomgående finner man då att cirka 90 % är lyckade och i den aktuella studien att efter nio år hade 4,2 % lossnat och 4,4 % redan kort efter insättandet. Sammanlagt hade 7,6 % av patienterna förlorat åtminstone ett implantat.
I Göteborg har man samlat in journaler från 2765 implantatpatienter med sammanlagt 11.311 implantat från 800 kliniker, både folktandvård och privata, och 596 personer genomgick klinisk undersökning efter nio år. Riskfaktorer för förlust fann man vara rökning och parodontit samt om implantaten var kortare än 10 mm. Även fabrikat påverkade. Ett fabrikat, Straumann var bäst och implantat från Nobel Biocare och Astra Tech sämre. En grupp av varierande tillverkning var ännu mycket sämre.
Märkligt nog omnämns inte en avhandling från samma istitution av C. Fransson, 2009. I denna och studier av Renvert och Roos-Jansåker från högskolan i Kristianstad fann man att mucosit fanns hos minst 70 % av patienterna och 50 % av implantaten och benvävnaden var angripen hos 20-30 % av patienterna och vid 12-43 % av implantaten (se Tf-bladet nr 1, 2010). Hur man kan ange implantaten som säkra är en gåta. Renvert skrev i Tandläkartidningen 2004 att efter 10 år sitter visserligen 90 % av implantaten kvar, men 90 % är inflammerade.
Med tanke på att de alltfler studier som finns om inflammationer vid tänderna som orsak till allvarliga sjukdomar frågar man sig hur denna miljardindustri med statligt stöd kan få fortgå utan restriktioner. Cirka 30000 implantat sattes in i Sverige förra året.
http://dentalmagazinet.se/okategoriserade/implantat-kan-ge-allvarlig-tandsjukdom/
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/jcpe.12334/full
http://jdr.sagepub.com/content/94/3_suppl/44S.abstract
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/21187
