- Hälsa
- Politik
I spåren av Covid-19 isolerar sig folk över 70 år och andra riskgrupper. Många har sedan tidigare problem med tandhälsan. Trots behov av tandläkarbesök vågar många sig inte till tandläkaren för åtgärder eller undersökningar. Frågan är hur detta påverkar tandhälsan på längre sikt och vad samhället kan göra för att underlätta riskfria tandläkarbesök.
Märkligt nog finns i vissa regioner särskilda mobila tandläkarkliniker som enbart tar patienter med Covid-19. Men var finns de mobila tandläkarmottagningar som skulle behövas för att behandla friska individer i riskgrupperna?
Tandläkarmottagningarna har skärpt hygienen ännu mer än tidigare och eftersom många lämnar återbud kan man styra patientmottagningarna så att folk inte ska sitta tillsammans i väntrummet och riskera smitta varandra. På vissa kliniker använder man inte borr och instrument som kan orsaka aerosoler i vilka smitta kan spridas. Sannolikt är det relativt säkert att gå till tandläkaren.
Det som tycks vara det allvarliga problemet är hur man tar sig fram och tillbaka till tandläkaren om man inte har tillgång till egen bil. Det är absolut inte tillrådligt att åka med allmänna färdmedel som buss och tåg till tandläkaren. Taxiresor kan bli mycket dyra och kan möjligen vara ett riskmoment i sig om taxiföraren inte förstått behovet av sanering efter varje kund.
Hur resor till och från tandläkaren ska hanteras finns anledning att se över om pandemin och nuvarande restriktioner fortsätter några månader till. Många äldre i riskzonen äter mediciner som påverkar tandhälsan och de har behov av regelbunden tandvård. En tandvård som knappast kan göras per telefon eller video.
