- Hälsa
Flertalet har i dag sina tänder kvar långt upp i åren. Det finns ändå orsaker till att man kan förlora så gott som alla tänder. De val man då har är att antingen göra proteser som kan tas av eller implantatstödda sådana som sitter fast i implantaten eller klickas fast på dem.
Tandläkare förslår ofta implantat som fäste för tänder eller hela tandrader. Men det finns också möjlighet att ha proteser som är avtagbara utan implantat. Oavsett vad man väljer blir det inte som att ha sina egna tänder och tuggförmågan minskar. Dörför bör man prata med tandläkaren om vad de olika alternativen innebär.
Som patient är man beroende av att de ”nya tänderna” är korrekt avpassade till gommen och tungan. För höga eller för låga orsakar oftast obehag, spänningshuvudvärk och mycket annat. Dåligt anpassade proteser kan också spricka eller gå sönder på andra sätt.
Viktigt är att patient och tandläkare och kanske också tandteknikern pratar med varandra både innan man väljer metod och material och efter att man fått protesen eller implantatet. Är man missnöjd kan protesen behöva göras om och det finns många olika skäl till det.
Som patient måste man dock komma ihåg att det tar tid för tungan och andra muskler att vänja sig vid främmande material i munhålan. Man får räkna med 6-8 veckor innan kroppen har vant sig. Det ska dock kännas som att protesen passar, det är exempelvis inte okej om man biter sig i kinden eller om tungan känns för stor.
Forskning om proteser och hur de passar, förändras med tiden, allergier mot materialen och eventuella orsaker till att de går sönder eller spricker är inte särskilt omfattande. I mars 2019 publicerades en review-artikel inom området. Av den framgår att 31-80 procent av avtagbara helproteser hade felaktigheter eller passade dåligt till den som bar dem.
Författarna till artikeln menar att det är av största vikt att lyssna på patienterna och att det finns många olika skäl att göra om protesen antingen i sin helhet eller att ta bort insatta tänder för att korrigera dem. Orsakerna kan vara dålig passning, felaktig placering av påsatta tänder, att kvarvarande egna tänder pressar mot protesen eller dålig stabilitet i protesen.
Efter långvarig användning av en protes kan tänderna ha nötts ner eller käkbenet och gommen förändrats och sjunkit ihop. Därför är det bra att gå tillbaka till tandläkaren med jämna mellanrum för att korrigera protesen. I bland kan den skickas tillbaka till laboratoriet för att de ska göra så kallad relining, det vill säga lägga på lite material för bättre passning.
En dåligt inpassad protes kan skapa problem med talet, andningen och göra att man biter sig i kinden eller tungan. Även utseendet kan formas på ett icke önskvärt sätt av en dåligt anpassad protes. Det är ingenting som du som patient ska acceptera. Tandläkaren har en försäkring och bör kunna göra om protesen om det är problem.
I forskningsrapporten vi länkar till nedan skriver artikelförfattarna att flera olika faktorer påverkar lyckandefrekvensen:
• Skicklighet hos tandläkaren
• Skicklighet hos tandtekikern/labbet
• Patientens delaktighet
• Patientrelaterade fysiska faktorer.
Det senare kan handla om från början felaktigt bett eller att käkbenet resorberats och det därmed blir svårt att få fäste för protesen. Finns stora svårigheter att anpassa protesen är det viktigt att patienten vet det från början och därmed har realistiska förväntningar.
Tandläkare måste också berätta hur protesen sätts in, hur den ska hanteras utanför munhålan, hur ofta den ska rengöras och annat som har betydelse för funktion och kvalitet.
Den som är extremt känslig för olika material måste diskutera det med tandläkaren och tandteknikern innan protesen beställs. Ofta görs proteser med metallskelett, vilket inte är bra för personer som inte tål kvicksilver eller andra metaller. En del tål inte ens den metallbricka med personnumret som ska finnas i alla helproteser.
Metallfria proteser finns i flera olika material. Ofta används olika former av metakrylater, som kan ställa till allergiska problem. Särskilt gäller det om tandteknikern härdat plasten dåligt eller inte låtit protesen ligga i vatten en tid för att så effektivt som möjligt ta bort restmonomerer som alltid finns i plastmaterial.
Andra bättre material för känsliga individer är Dental D, Valplast och PEER. Materialval måste diskuteras med tandläkaren och tandteknikern. Det kan också vara bra att få prova materialet en tid i munnen för att se om det blir några obehagliga reaktioner.
I dag är det mindre vanligt med avtagbara proteser och därför kan man behöva byta tandläkare för att få en som har stor erfarenhet och är skicklig. Hur bra protesen sitter beror också på tandteknikerns hantering av materialet, noggrannheten vid utformningen och mycket annat. Att tandläkaren anlitar bra och noggranna tandtekniker är därför också väsentligt.
Till artikeln publicerad i Dental News 2019
