- Hälsa
- Politik
För personer äldre än 67 år har regeringen redan avsatt medel i 2026 års budget och beslutat att tandvården från och med 2026 ska bli billigare. Hur regelverket ska se ut är inte klart. Däremot föreslår utredningen som nyss lagt ett förslag om ändrad tandvård att gränsen för fri barn- och ungdomstandvård sänks från 23 år till 19 år, vilket träder i kraft vid årsskiftet. Därtill avser regeringen att ta bort möjligheten till akut tandvård för asylsökande eller papperslösa. Med det tror regeringen att de ska spara pengar. Men är det verkligen så?
På hemsidan har vi tidigare skrivit om utredningens förslag varav alltså två redan beslutats (sänkt ålder för ungdomar och 67-årsgräns). Se mer här. Regeringens förslag angående tiotandvård (man betalar bara 10 procent) gällande personer över 67 år är förstås en seger för Tandhälsoförbundet. Vi har ju länge propagerat för att tandvården ska ingå i hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd. Tyvärr är det långt kvar tills alla har råd att gå till tandläkaren. Den så kallade tiotandvården kommer bara att gälla nödvändig tandvård och resten får sannolikt även äldre betala själva. Det finns alltså mycket att fortsätta kämpa för.
Oroande med regeringens tandvårdsreform är dock ungdomarnas sänkta gräns för gratis tandvård och att regeringen anser att kommunerna via bidrag ska ansvara för tandvård till asylsökande och papperslösa. Den sänkta ungdomsgränsen har regeringen redan fattat beslut om. Många ungdomar har bra tänder och få kariesangrepp, men inte alla. Det är personer med dålig tandhälsa som drabbas av den sänkta åldersgränsen. Och många av dem har lågavlönade föräldrar eftersom de sämst ställda också har sämre tandhälsa.
Personer som är asylsökande eller som är på flykt kan ha mycket dåliga tänder. Nu betalar de 50 kronor för att gå till tandläkaren och resten står staten för. Tas den subventionen bort drabbas många hårt om de ens vågar gå till tandläkaren.
Långsiktigt behöver vi arbeta för att alla ska ha rätt till tandvård på samma premisser som sjukvård. Anledningen är att tänderna är en del av kroppen och att tandhälsan har betydelse för utveckling av andra sjukdomar. Sjukvårdens kostnader skulle minska betydligt om tandhälsan förbättrades. Varken den utredningen som nu lämnade förslag till tandvårdsreform eller de tidigare utredningarna har inte vågat göra hälsoekonomiska beräkningar av vad dålig tandhälsa verkligen kostar samhället. Tanhälsoförbundet har fört fram detta krav i många år.
Hälsokostnadsberäkningar i tandvården bör alltså ta hänsyn till vilka sjukdomar som har tydlig koppling till dålig munhälsa. Några av dem är hjärtkärlsjukdomar, diabetes, lunginflammationer hos äldre, inflammatoriska sjukdomar som reumatism och vissa cancerformer. Om tandhälsan förbättras kan man räkna ut ungefär hur stora kostnader samhället har för dessa sjukdomar och ställa det i relation till vad det kostar att låta folk gå gratis till tandläkaren.
Förmodligen är det lönsamt att lägga in tandvården i hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd. Det tjänar alla på. Istället tar regeringen bort kraftigt subventionerad tandvård för ungdomar 19-23 år och för alla asylsökande och papperslösa. Grupper som har svårt att göra sig hörda.
Se mer om vad organisationen Läkare i världen anser om regeringens förslag.
