- Forskning
- Hälsa
Tandvården utmärker sig för att producera undermålig forskning och att försvara redan från början ohållbara ställningstaganden om bland annat amalgam och fluor. Patientsäkerhet är mycket lågt prioriterat.
Det oberoende Cochrane-institutet konstaterade 2012 att ”den genomgående evidens-kvaliteten can anses låg eller icke-existerande för flertalet undersökta dentala metoder. Informationen som ges här kan vara en vägledning för fortsatt forskning.”
Detta tycks emellertid inte ha satt några spår vid odontologiska institutionen vid Göteborgs universitet. En doktorsavhandling från mars, 2016 av Eva-Karin Bergström med titeln: Fluoride varnish programmes for adolescents at school – caries, conceptions and costs, har undersökt kariesutvecklingen hos skolbarn efter 3-5 års behandling, två eller fyra gånger om året, med fluorlack och dessutom övervakad tandborstning samtidigt.
Studien saknar underlag för påståendet av författaren att fluorlackeringen minskat karies med 32 % under de 3-5 åren. Kontrollgruppen kallas historisk kontroll och har kariesuppgifter från tandvårdsregistret vilket inte är ett adekvat underlag. Kontrollgruppen skall ha samma behandling, helst dubbelblint, men utan fluor för att grupperna skall vara jämförbara. Två olika fluorlacker undersöktes, Duraphat och Bifluorid 12, det senare med högre fluorhalt. I delstudie 1 fanns ingen skillnad mellan vare sig lackfabrikat, frekvensen av applicering eller karies, jämfört med de historiska kontrollerna. I studie 2, däremot fann man 32 % mindre karies i de fluorbehandlade grupperna med hög statistisk signifikans! Med standardavvikelserna medtagna överlappar alla data.
En studie, publicerad i Caries Research, redovisar resultaten av fluorlackering hos barn mellan 1 och 3 år, till skillnad mot ovanstående studie som gjordes på skolbarn. Studien var ett samarbete mellan KI, folktandvården och Köpenhamns universitet. Forskarna anger att karies i tidig ålder, 4-åringar, uppgår till 40 % och att karies tidigt inte bara påverkar mjölktänderna utan även har återverkningar med ökad kariesrisk senare i livet.
Barnen fick normal uppföljning av tandhälsan enligt folktandvårdens program vid 12, 24 och 36 månaders ålder. Testgruppen med fluorlackering utgjorde 1231 barn som kunde följas upp hela tiden och kontrollgruppen utan fluorlackering 1305 barn. Barnen i behandlings- och kontrollgruppen fördelades slumpmässigt. Flertalet tandkliniker som deltog fanns i socioekonomisk svagare delar av Stockholmsområdet med många invandrare, något som bäddar för sämre tandhälsa. Just dessa grupper är de som tandvården hävdat skulle hjälpas med fluorbehandling. Man kan notera att barnen i båda grupperna använde fluortandkräm och föräldrarna instruerades om vikten av tandborstning vid besöken.
Vid försökets början var alla barnen fria från karies och efter 2 år 88 %. Den största ökningen av karies skedde mellan 1 och 2 års ålder. Efter 3 år fanns ingen skillnad i kariesfrekvens mellan fluorgruppen och kontrollgrupp. Det fanns inte heller någon skillnad i frekvensen av tandborstning mellan grupperna.
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/41245
http://www.kemivarldenbiotech.se/nyheter/fluorprogram-i-skolan-motverkar-karies/
http://dentalmagazinet.se/nyheter/ki-studie-visar-att-regelbunden-fluorlackning-inte-minskar-forekomsten-av-karies/
http://www.karger.com/Article/Abstract/442675
http://www.jebdp.com/article/S1532-3382%2812%2900118-2/abstract
