Fler norska tandsköterskor får skadestånd

Framgångarna i Norge är så fantastiska att vi tar upp det igen på hemsidan. Ytterligare en tandsköterska har fått skadeståndsersättning för arbete med kvicksilver och amalgam. Den norske arbetsmarknadsministern har tagit NAV i örat och garanterar att organisationen tar tag i skadeståndsanspråken omedelbart. Ministern uppmanar också fler tandsköterskor att höra av sig. De flesta som drivit processer är äldre och sjuka och för dem är både erkännandet och ersättningen viktigt.

? Jag uppmanar alla tandsköterskor som blivit sjuka av amalgam och kvicksilverhantering att ansöka om att få sjukdomen betraktad som en yrkesskada, säger arbetsmarknadsministern Robert Eriksson. Ett sådant stöd önskar förstås också de svenska tandsköterskorna som drivit mångårig kamp för att få sina skador erkända som yrkesskador. Hittills har inte den svenska arbetsmarknadsministern ens nämnt denna fråga.

- Jag vill sätta punkt för problemen med kvicksilversskador i tandvården fortsätter Robert Eriksson. Han säger att han försäkrat sig om att NAV tar tag i denna fråga och att det är domen i Högsta domstol som ska gälla och avslutar med att det nu handlar om månader och inte längre tid för de tandsköterskor som hittills drivit frågan om yrkesskada.

NAV är den norska försäkringskassan som numera också fungerar som arbetsförmedling och har hand om socialbidragen.

Till norskt TV-inslag..
Se också Högsta domstolens dom via PDF-filen. Här ett kort utdrag som redovisar sakkunnige professor Jan O Aaseth:s skriftiga beskrivning av giftverkningarna av kvicksilver (punkt 68 i domen):

“Kvikksølvdamp (damp av HG0) som inhaleres, fordeles som et fettløselig giftstoff som lett passerer biologiske membraner, og derved inn i hjernen og annet nervevev. Kvikksølvdamp er således nevrotoksisk, altså en nervegift.
En del av det kvikksølv som har trengt inn i hjernen, kan forbli der livet ut, da utskillingen fra hjernen har en halvtid på mange år. Selv om kvikksølveksponeringen reduseres, kan likevel transporten av elementet til hjernen fortsette, fordi kvikksølv bindes og retineres nærmest irreversibelt i nervevevet. ?

Eksperimentelle studier indikerer at kvikksølvet som bindes i hjernen for størstedelen deponeres i hjernebarken (cortex), særlig i parietallappene (se Berlin et al. 2007), der det kan utøve sine toksiske virkninger. Det kan også utøve toksiske virkninger occipitalt (i bakre del av hjernen) i hjernebarken (se Canto-Pereira et al 2005) og i cerebellum (lillehjernen). Selv om det avleires noe kvikksølv i andre organer, som nyrer og skjoldbruskkjertel (tyroidea), er det internasjonal konsensus om at hjernen er det kritiske organet ved lavgradig eksponering for kvikksølvdamp.”