- Forskning
- Hälsa
Tidigare gavs så gott som alltid antibiotika vid tandvärk före rotfyllning eller utdragning av tanden. Nu är man i tandvården betydligt mer restriktiv med antibiotika och frågan vi ställer oss är förstås vilka vetenskapliga underlag som finns för eventuella antibiotikakurer i samband med infektioner i tandrötter.
Det saknas ofta evidens för behandlingsmetoder i tandvården. Det gäller även användning av antibiotika vid tandinfektioner. Befintlig forskning har utvärderats av det oberoende Cochrane-institutet, vilket egentligen inte ger evidens för att använda antibiotika vid inflektioner i tänder och tandrötter.
Författarna till studien konstaterar att forskningsrapporter inom området har mycket låg kvalitet. Ingen av studierna undersökte om antibiotika ensamt kan hindra infektion och svullnad utan all forskning har gjorts med efterföljande rotfyllning eller utdragning av tanden. Någon tydlig effekt av antibiotika på svullnad och smärta vid rotinfektioner fanns inte.
Forskarna menar att det behövs väldesignad forskning om antibiotikans roll vid infektioner i tandrötter med mera. Särskilt viktig är sådan forskning nu när vi ser så mycket resistens mot antibiotika. I Sverige avråds från användning av antibiotika i tandvården av detta skäl. Men frågan är alltså hur väl underbyggt detta beslut är.
Tandvårdsskadeförbundets erfarenhet är att utdragning av en infekterad tand är det enda som hjälper. Rotfyllning kan ge tillfällig lindring, men bakterier och andra mikrooganismer finns kvar och stör kroppens immunstystem och ofta återkommer besvär med tanden.
Om antibiotika behövs eller inte är svårt att säga med det vetenskapliga underlag som finns i dag. Erfarenhten visar dock att tandläkaren som är noga med att ta bort all infekterad vävnad inklusive eventuellt påverkat käkben får mycket bra resultat. Patienterna får sällan varken svullnad eller värk efter behandlingen annat än några timmar eller några dagar efter utdragningen.
Vissa tandläkare använder ozongas för att döda eventuella bakterier som kan finnas kvar i hålet efter tanden och PRF (membran gjort av eget blod) främst för att påskynda läkningen men också för att förbättra kroppens kapacitet att döda eventuella mikroorganismer som kan finnas kvar.
Det som möjligen kan oroa och kanske kan tala för stora engångsdoser av antibiotika är om risken för påverkan på hjärtat som t. ex. hjärtinfarkt kan öka då bakterier från munhålan frigörs och hamnar i blodbanorna. Några sådana studier redovisades inte i Cochrane-rapporten.
