- Forskning
- Hälsa
Vad kan en borttagen tand ersättas med? Olika metoder finns för att ersätta förlorade tänder, men det är inte helt lätt att bestämma vilken metod som ska användas. Danska Tandlægebladet har i en artikel försökt visa på de olika frågeställningar som finns och hur tandläkaren ska fundera för att hitta den bästa lösningen. Det handlar om många saker där ekonomi och personlig preferans är viktiga, men också hur tänderna intill gluggen ser ut och hur bra tandbenet och tandköttet mår.
Danska tandläkare har alltså undersökt för och nackdelar med olika metoder för att ersätta saknade tänder. Artikeln är publicerad i den danska tandläkartidningen (se länk nedan). Deras slutsatser är att flera olika möjligheter bör övervägas med hänsyn till den enskilda patientens tandstatus, önskemål och patientens ekonomi.
I dag vill många tandläkare sätta in implantat även vid entandslucka. Det finns dock områden som kan vara svåra för sådana implantat och det gäller bland annat underkäkens framtänder där benet oftast inte är särskilt tjockt. Känsliga individer kan reagera mot implantatet eller eventuella föroreningar på det.
Risk finns också för periimplantit som är en sorts immunologisk reaktion eller bakterieinfektion som börjar med en slimhinnereaktion i kanten av implantatet, Infektionen kan leda till att benet bryts ner och implantatet måste tas bort.
För många fungerar dock implantat och är ofta ett bra alternativ. Välj dock alltid implantat av zirkonia som varken är elektriskt ledande eller leder kyla respektive värme. Med zirkonia riskerar man inte heller allergi mot titan eller någon av legeringsmetallerna. För implantat i käkbenet finns således metallfria alternativ. Man kan alltså spara metallerna till dess de verkligen behövs, t.ex. höftimplantat eller pacemaker.
Alternativet bro som fäster på intilliggande tänder fungerar bra. Enda nackdelen är att tänderna som utgör brons fäste slipas ner för att kunna hålla bron. På intakta tänder bör man alltså inte ha en bro utan välja andra alternativ. Om däremot tänderna redan har lagningar gör det inget om man slipar nere den en aning för att få fäste för bron. Både entands och tvåtandsluckor kan ersättas med broar. Även längre broar kan fungera, men då blir belastningen på kvarvarande tänderna hög.
Att etsa fast en tand på tanden bredvid fungarar också bra och medför mindre ingrepp i en frisk tand än vad en bro gör. Tanden förses då med en tunn och smal "vinge" som cementeras fast på baksidan av den intilliggande tanden. Den kan lossna lite snabbare än en bro, men överlevnaden är trots allt relativt hög. En etstand är billigare än en bro.
Ett annat alternativ, som inte nämndes i forskningsartikeln, är att skaffa en protes som fäster på tänderna bredvid med plastklamrar. Det låter klumpigt, men fungerar bra för de flesta. Fördelen är att protesen är relativt billig och att den som är känslig kan ta bort den inför vistelse bland folk.
Att vara utan tand fungerar ofta också bra och särskilt om det är längre in i tandraden. Det handlar främst om utseendet då man tydligt ser gluggen om det är framtanden eller andra, tredje eller fjärde tanden. Det finns dock viss risk för att tänderna ska flytta sig. Tuggförmågan behålls om man bara saknar en tand. Saknas flera kindtänder är det mindre bra för tuggförmågan.
Alltid metallfritt är viktigt vid val av ersättningsmaterial i tänderna. Metallkeramik är inte okej eftersom man då bränner på keramik på ett metallskelett. Det görs ofta både när det gäller kronor och broar och eftersom det ser ut som keramik är det svårt för patienten att se skillnaden.
