I boken Brave New World, 1932, av Aldous Huxley (Du sköna nya värld) beskrivs ett samhälle där barnen föds upp i provrör och kuvöser och manipuleras genetiskt och med kloning till att passa in i fem olika samhällsklasser från styrande till ointellegenta arbetare.
Alla är designade till att trivas med sin ställning i samhället och inte göra uppror. Inte så olikt Indiens kastsystem. Denna sköna nya värld kanske inte är så lång borta. De medicin-tekniska förutsättningarna finns redan.
Tre studier i tidskriften Human Reproduction visar att kemiska förhållanden och näring vid provrörsbefruktning kan påverka barnets kön och vikt. Förhållandet är inte okänt i djurvärlden. Bin blir antingen drottningar eller arbetsbin beroende på födan de får. Könet på krokodiler avgörs av temperaturen som äggen befinner sig i.
Forskarna undersökte könsfördelningen hos 4411 av barnen som blev till efter provrörsbefruktning och sedan implantering i livmodern. När själva befruktningen sker under mikroskop måste man ha ägg och spermier i en lösning som ger näring och inte skadar. Lösningarna innehåller aminosyror och antibiotika, men mer detaljerade uppgifter är affärshemligheter.
Forskarna undersökte tre olika kommersiella odlingsmedier och könsfördelningen på barnen, jämfört med den hos barn som tillkommit på normal väg. Ett av medlen avvek från de två andra och gav cirka 9 % fler barn av hankön än de två andra (56 % jämfört med 45 %). Normalt finns en liten övervikt för födda pojkar (51 %), men resultaten i denna undersökning avviker signifikant från den normala kvoten pojkar/flickor. Assisterad befruktning (IVF) utgör 2-3 % av alla födslar, så en liten förändring vid IVF ändrar inte påtagligt könsfördelningen i samhället.
Samma författare har undersökt hur födelsevikten påverkas av olika faktorer. Man vet att moderns ålder, BMI och ålder hos båda föräldrarna och orsak till infertiliteten påverkar födelsevikten, men i denna studie fann man, oberoende av ovanstående faktorer, att den tid det befruktade embryot hölls i odlingsmediet påverkade födelsevikten. så att vikten var högre om embryot implanterades på ett tidigt stadium (blastocyst) än om de hölls i odling under tre dagar. Likaså fann man att ett av odlingsmedierna gav ökad födelsevikt och placentavikt.
Författarna har inga specifika förklaringar till de olika resultaten, annat än att mediernas sammansättning och ursprunget till de olika ingredienserna på okänt sätt inverkar på embryot.
Andra studier har visat på effekter av mycket låga halter av hormonstörande ämnen på resultatet av assisterad befruktning. Sådana ämnen finns säkert i ingredienserna till odlingsmedierna då de finns överallt i miljön och även avges från plastmaterial som används.
Mer skrämmande blir det när företag, med statens goda minne, ger sig in på utvecklingen av barnen. Hittills har det stannat vid att man försökt att bota allvarliga ärftliga sjukdomar med genteknik, att ersätta muterade gener med friska gener som förs in med hjälp av virus.
Nu har emellertid forskare vid Boston Children?s Hospital fått tillstånd till att analysera DNA hos 240 friska nyfödda och 240 under intensivvård för att se om genetiska varianter senare, under vuxen ålder, ökar risken för sjukdomar. Företagen står i kö för att få påbörja DNA-analyser på nyfödda för att senare kunna sälja behandlingar mot förmodade risker. Data kan säljas vidare och kanske hamna hos försäkringsbolag och det torde vara svårt den vuxne som blivit analyserad som nyfödd, att få sin DNA-analys raderad. Det går även att fånga upp celler från fostret i moderns blod och analysera DNA. Föräldrarna kan då få det svåra avgörandet om barn med möjliga risker för sjukdom skall få födas,
Till artikel
Till artikel
Till artikel
Till artikel
Till artikel
