- Forskning
- Hälsa
I Tf-bladet nr. 2, 2015 sid 12-14 beskrevs kända effekter av kvicksilver på hjärtverksamheten, en del av dem kända sedan 150 år tillbaka. Många av Tf:s medlemmar känner säkert igen hur de reagerade på kvicksilverexponeringen från amalgam.
Svagheten efter minsta ansträngning som många känt av kan emellertid vara svår att lokalisera. Flera organ kan vara inblandade: hjärta, muskler, nerv- eller immunsystem. En ny studie (fri att ladda ner) från Turkiet har speciellt undersökt hur tiden för hjärtats återhämtning efter ansträngning skiljer sig mellan kvicksilverexponerade personer och oexponerade kontroller.
I Turkiet använder fortfarande tandläkarna amalgam och i studiegruppen om totalt 28 kvivksilverexponerade personer ingick 15 tandläkare, 3 som exponerats hemma eller i arbetet för sönderslagna lysrör och 10 industriellt exponerade. De exponerade jämfördes med 28 kontroller. Från de från början 34 personerna togs 6 bort då de använde mediciner som påverkar hjärtat eller hade hjärt-påverkande sjukdomar. Kontrollerna var friska personer utan medicinering eller sjukdomar. Det anges inte om de industriexponerade arbetade i klor-alkalifabriker eller annan verksamhet där exponeringen varit kvicksilverånga. Det ger stor skillnad i hälsoeffekter. Det framgår inte heller om kontrollerna hade amalgam i tänderna.
Försökspersonerna testades före och efter att ha sprungit på ett löpband i minst 6 minuter med el4ektrokardiografi (EKG) och ultraljud och förändringar i hjärtverksamheten uppmättes vid olika tidpunkter efter avslutat ansträngning och jämfördes med värdena före ansträngning. Kapaciteten för ansträngning mättes vid den högsta belastningen och ett värde för hjärtats återhämtning (HRR, Heart Rate Recovery) beräknades. Kapaciteten för hjärtat att pumpa blod beräknades från ultraljudsbilderna.
Blod, 24-timmars-urin och hår analyserades för kvicksilver med masspektrometri. Medianvärdet för blodkvicksilver var 14,8 mikrogram/l (µg/l), jämfört med 09 µg/l hos kontroller och i urin 51,4 µg/l och 1,3 µg/l hos exponerade och kontroller. I håret var kvicksilverhalten 2,1 µg/g och 0,2 µg/g i grupperna.
Kvicksilverexponerade och kontroller hade lika EKG-värden vid vila och det uppträdde inga skillnader i hjärtrytm under stress-testet och inte heller några tecken på ischemi, otillräckligt blodflöde till hjärtat. Övriga värden på hjärtfunktion var också lika hos grupperna förutom för tiden för återhämtning som var signifikant längre hos de kvicksilverexponerade. Även T3, den aktiva formen av sköldkörtelhormon, var sänkt, men inte tillräckligt för att vara en signifikant förändring. Enzymet som bildar T3 är selenberoende.
Hjärtförändringen återspeglar en förändrad balans mellan stimulerande (sympatisk) och bromsande (parasympatetisk) reglering av hjärtat så att stimuleringen varar längre efter avslutat ansträngning. Direkt påverkan på hjärtmuskulaturen kan inte heller uteslutas, men undersöktes inte i denna studie. Vid en undersökning av arbetare vid kvicksilvergruvan i Donetsk, Ukraina, bedömdes att ungefär hälften av dem med hjärtsymtom hade en nervpåverkan och andra hälften en direkteffekt på hjärtmuskeln. Hjärtförändringarna var associerade med de förhöjda kvicksilvernivåerna, mest för urin-kvicksilver.
