Regeringen bör nu i den nya satsningen på äldre med stora vårdbehov säkra att tandvården prioriteras. Dålig skötsel av de äldres tänder ger sämre livskvalitet och en betydande riskökning för andra sjukdomar som lunginflammation och hjärtsjukdom, skriver Magnus Sederholm, Alexandra Charles, Lill Lindfors och Kjerstin Dellert med flera i en replik.

Vi satsar 3,75 miljarder på de allra mest sjuka äldre.

Bristande tandhälsa hos äldre – en mänsklig tragedi

Regeringen satsar nu nya miljarder på de äldre med omfattande vårdbehov (DN Debatt 12/1), ett vällovligt initiativ. Därmed öppnas möjligheter att rätta till ett av de verkligt stora problemen, bristande tandhälsa hos äldre. Trots att bristerna leder till stort enskilt lidande har de sällan uppmärksammats, och åtgärder har därför fått låg prioritet. Särskilt utsatta grupper är de cirka 90.000 äldre i så kallade särskilda boenden, gamla och ofta multisjuka som är beroende av tandvård utifrån. Enligt en färsk forskningsrapport saknade över 70 procent av dessa adekvat munhälsovård, något som om det gällt missförhållanden i den övriga vården skulle skapat stora rubriker, men för att det nu ”bara gäller tänderna” helt förbigåtts med tystnad.

Försummas regelbunden förebyggande munhälsovård hos de äldre ökar risken markant för smärttillstånd, inflammationer och i förlängningen tandlossning. Tandlöshet är i sig ett fruktat tillstånd, enligt studier det värsta kvinnor kan tänka sig efter att operera bort ett bröst. Ny forskning har dessutom visat att tandlossning kan leda till förändringar i nerver och hjärnan, med demenssjukdom som följd. Det skriver professor Björn Klinge i boken ”Munnen – tänder, kropp och själ”, där sambandet mellan livskvalitet och tandhälsa belyses på ett utmärkt sätt.