- Dentala material
- Forskning
- Hälsa
- Miljö
- Politik
Den 1 september firar Folktandvården Fluortantens Dag för att uppmärksamma förebyggande tandvård. Men frågan är om det verkligen är fluorider vi skall hylla – eller om det är dags att rikta strålkastarljuset mot giftfria alternativ.
Fluortanten är en välkänd symbol för det förebyggande tandhälsoarbetet i Sverige. Sedan 1960-talet har fluortanter och -farbröder rest runt till skolor för att dela ut fluorid och informera om tandhälsa. Dagens kunskap om fluoridernas risker väcker dock nya frågor.
Fluor förekommer aldrig fritt i naturen, utan alltid bundet i olika föreningar. I tandvårdsprodukter används oftast natriumfluorid (NaF), som är effektivt för att göra emaljen tjockare – men som också är toxiskt.
Natriumfluorid är faktiskt giftigare än många tungmetaller, och vid långvarig exponering kan fluorid lagras i benvävnaden och orsaka osteofluoros, en sjukdom som leder till smärta, stelhet och ökad risk för frakturer. Det finns även oroande indikationer på att högt fluoridintag kan påverka nervsystemets utveckling.
Till skillnad från fluoridföreningar, som exempelvis NaF, är hydroxiapatit helt giftfritt – och samtidigt kroppens eget byggmaterial för tänder och ben. Emaljen består till över 95 procent av hydroxiapatit, och forskning visar att ämnet kan ge samma skydd mot karies som fluorid, men utan riskerna.
Tandhälsoförbundet menar därför att det är hög tid att tänka nytt. Varför inte införa en ”Hydroxiapatit-tantens Dag” – för att uppmärksamma de giftfria alternativen som stärker tänderna på ett naturligt sätt?
Den 1 september firar vi Fluortantens dag i Kista Galleria (Folktandvården)
Fluorid – miljömedicinsk riskbedömning (Karolinska institutet)
