- Forskning
- Hälsa
Många livsmedel är berikade med vitaminer och mineraler, dels för att återställa nivåerna till dem som fanns i utgångsmaterialet före behandling i livsmedelsindustrin, och i andra fall för att korrigera för låga halter av essentiella ämnen i den ursprungliga födan.
Berikning av livsmedel innebär att balansera brister hos en del av befolkningen mot risken att en en del som redan har ett högt intag kan riskera att få för mycket med möjliga negativa effekter. Rekommenderade dagliga intag, RDI, innebär inte heller att de nödvändigtvis är optimala, utan en ökning av intaget kan innebära hälsovinster och minskad risk för sjukdom. Det råder inte heller någon samstämmighet mellan myndigheters rekommendationer och många näringsforskare om vad som borde vara RDI och vad som är optimala nivåer.
Många forskningsrapporter visar att avsevärda delar av västvärldens befolkningar har intag eller direkta brister på flera för hälsan essentiella näringsämnen. Ett sådant ämne är zink som ingår i mer än 300 olika enzymer. Zink är sparsamt förekommande i födan och andra födoämnen kan försämra upptaget, till exempel fytat/fytinsyra. Frågan som avsågs att testa var om en måttlig ökning av zinkintaget hade några biokemiska effekter då samma forskargrupp tidigare sett att 4 mg zink/dag ökar antalet DNA-skador
För att undersöka vad en liten ökning av zinkintaget åstadkommer på biokemiska processer i kroppen sattes 18 personer på en kontrollerad diet med lite zink, 6 mg/dag och med 1,5 g fytat, motsvarande vad stora delar av befolkningen får i sig i födan. De hade inte intagit några kosttillskott under en månad före försöket. Efter två veckor med 6 mg zink + fytat ökades zinknivån till 10 mg under 4 veckor utan tillsats av fytat. Personer med akuta eller kroniska sjukdomar, under medicinering, inklusive statiner, eller med alkohol- eller drogproblem uteslöts.
DNA-skador i vita blodkroppar ökade under låg-zink perioden med lite över 50 % och minskade igen under perioden med högre intag till en nivå något under basnivån före försökets början. DNA-skador uppkommer ständigt och kan ökas genom starkare oxidativ stress eller minskad reparation av skadorna. Effekten av extra zink hade signifikant skyddande effekt vid låg zinktillförsel + fytat, men påverkade endast i ringa grad DNA-skador jämfört med basfödan med låg fytathalt.
Forskarna mätte även nivån av 1129 proteiner i serum och fann att 116 av den ändrades signifikant efter ökningen av zink, 61 minskade och 55 ökade. De som minskade var huvudsakligen pro-inflammatoriska och de ökade reglerade antingen immunreaktioner eller var inbegripna i cellernas metabolism. Två enzymer som reparerar DNA ökade vid mer zink och proteiner som återspeglar DNA-skador minskade. Proteiner inbegripna i försvaret mot fria radikaler ökade och sådana som återspeglar ökad oxidativ stress minskade efter den ökade zinktillförseln. Forskarna anser att nivån av DNA-skador bättre återspeglar zinkstatus än vanligen använda mätmetoder för zink.
Fullkorn innehåller mycket fytat men surdeg gjord på kornen mycket lite. Sura miljöer vid födoberedningen bryter ner fytat och ökar upptaget, inte bara av zink, utan även av andra mineraler som magnesium och fosfor. På internet finns information om vilka födoämnen som innehåller mest fytat och hur man kan behandla födan för att minska nivåerna. Om man inte kan följa råden bör man öka intaget av mineraler. Effekten av fytat (phytate, phytic acid, fytinsyra) upptäcktes för 50 år sedan i Turkiet där barn tillväxte dåligt, trots tillräckligt med zink. Orsaken befanns vara den höga halten av fytat.
