- Dentala material
- Forskning
- Hälsa
Kvicksilver är välkänt för att orsaka obalanser i immunsystemet och metallen används som modellsubstans när man vill framkalla autoimmunitet hos försöksdjur. Det finns ingen anledning att anta att människor reagerar annorlunda än djuren vid kvicksilverexponering, men antalet studier på människa är ringa, trots att autoimmuna sjukdomar anges tillhöra de 10 vanligaste orsakerna till dödsfall, speciellt hos kvinnor.
Antikroppar mot proteiner från cellkärnan, antinukleära antikroppar, ANA, är särskilt välkänt från djurexponeringar för kvicksilver. Åtskilliga personer i Tf har fått uppmätt förhöjda nivåer, ofta i samband med utredningar för Sjögren’s syndrom som har symtom som är välkända vid kvicksilverexponering. Många personer, eller till och med flertalet, bär på en uppsättning av autoantikroppar i subklinisk nivå och som inte orsakar sjukdom förrän man råkar ut för en störning av balansen mellan dämpande och aktiverande T-celler, till exempel genom kvicksilver.
Toxiska ämnen kan störa immunsystemet och utlösa autoimmun sjukdom. En bra och lättläst bok beskriver 100 autoimmuna sjukdomar och deras bakgrund i misstänkta kemiska exponeringar, även kvicksilver: Nakazawa DJ, The Autoimmune Epidemic. Cirka 150:- i nätbokhandeln.
I en studie från USA, publicerad i Environmental Health Perspectives, mättes nivån av antinukleära antikroppar, ANA, hos 1352 kvinnor i åldern 16-49 år och jämfördes med halten av kvicksilver i hår, helblod och urin. Man justerade för förhållanden som ålder och socioekonomiska faktorer, rökning, BMI, CRP, selen och fleromättade fettsyror, PCB och läkemedel som är kända för att kunna orsaka autoimmunitet.
Förekomsten av ANA hos kvinnor anges till cirka 13 % i tidigare studier och i den aktuella undersökningen till 16 %, högst i populationen med lägsta socioekonomiska förhållanden. Kvicksilverhalten var i hår 0,03 mikrogram/gram (µg/g), i helblod 0,92 µg/g och i urin 0,62 µg/g. ANA-nivån var signifikant relaterat till halten kvicksilver i hår och blod vid jämförelse mellan fjärdedelen med högsta halterna med den med lägsta, men ej med urinhalten kvicksilver.
Kvicksilver i hår är till största delen metylkvicksilver, i helblod en blandning av organiskt och oorganiskt kvicksilver och i urin huvudsakligen oorganiskt. Urinvärden är emellertid ett dåligt mått på exponeringen för den oorganiska formen då 4-5 mer utsöndras i feces än i urin, och det är först vid högre exponeringar som urinvärden blir ett tydligare mått på exponeringen.
Förhöjda värden på ANA har vid exponering för oorganiskt kvicksilver iakttagits hos personer som arbetar med guldutvinning i Brazilien och SLE (systemic lupus erythematosus) en autoimmun sjukdom med höga nivåer av ANA hos tandvårdspersonal.
Forskarna anger att förekomsten av ANA inte direkt utgör sjukdom, men utgör en subklinisk immunstörning som kan medföra en autoimmun sjukdom åratal senare. Associationen mellan ANA och kvicksilver, främst metylkvicksilver i nivåer som allmänt anses som säkra, tyder på att det inte finns några säkra nivåer.
Dock kan man inte vara säker på att det är metylkvicksilvret som triggar autoimmuniteten. Metylkvicksilver avspjälkar metylgruppen efterhand, bland annat av fria fria radikaler, och det frigjorda oorganiska kvicksilvret kan vara den del som orsakar immunreaktioner. Etylkvicksilver från tiomersal sönderdelas ännu fortare.
En studie på möss visar att mycket låga halter av oorganiskt kvicksilver, cirka 10 mikrogram, en gång i veckan, utlöste antinukleära antikroppar efter 6 veckor. Forskarna anger, att överfört på människa, så anger resultaten att personer som kroniskt utsätts för oorganiskt kvicksilver, kan vara i riskzonen för att utveckla autoimmunitet, oavsett genetisk bakgrund.
http://ehp.niehs.nih.gov/1408751/
http://tih.sagepub.com/content/early/2015/03/11/0748233715573691.abstract
