- Hälsa
- Miljö
Omkring 40 procent av den vuxna befolkningen har fortsatt amalgam i tänderna. EU har förbjudit det från och med 1 januari 2026 på grund av fara för hälsan. Ett svenskt förbud finns sedan 2009 , men främst av miljöskäl. Det har blivit allt svårare att få amalgam utbytt, trots att en del har besvär. Anledningen kan vara att Socialstyrelsen inte alls nämner amalgam i de nationella riktlinjerna för tandvården. Är det ett sätt att osynliggöra ett allvarligt problem?
Amalgam består till hälften av kvicksilver och resten är andra metaller. Det är en stor miljöfara, men är även skadligt för människor och kan skapa en smygande förgiftning med allvarliga besvär. Många av Tandhälsoförbundets medlemmar har symtom som huvudvärk, synproblem, värk i muskler och leder samt mag- och tarmbesvär som kopplas till amalgamfyllningar. I de allra flesta fall upplever patienten att besvären beror på amalgamet.
Amalgamenheten i Uppsala tog på 1990-talet emot många patienter som relaterade besvären till amalgam. Efter fyllningsbyte till andra material förbättrades hälsan för 72 procent av den undersökta gruppen. Se också den vetenskapliga artikeln. Även en nyligen gjord utvärdering av sanering av amalgam visade mycket gott resultat både ett år efter fyllningsbyte och minskningen av symtom höll i sig vid uppföljning fem år efter saneringen. Det handlar alltså inte om en placeboeffekt.
Att amalgam är ett starkt gift är väl känt. Det som diskuteras gällande amalgam i tänderna är om det (för det mesta små mängderna) verkligen kan påverka hälsan. Många belägg för detta finns och de allra flesta förstår att kvicksilverånga från amalgamfyllningarna kommer in i kroppen och ställer till problem. Se mer professor Maths Berlins utvärdering av risker med dentalt amalgam. Stora individuella skillnader finns när det gäller hur mycket kvicksilverexponering kroppen tål innan symtom uppstår.
Genetiskt bra avgiftning minskar riskerna för förgiftning, vilket innebär att personer med bra avgiftning ofta klarar sig under lång tid utan att symtom uppstår. Att kontrollera sina avgiftningsgener kan därför vara intressant. Ett vanligt problem är försämrad funktion av MTHFR-genen, som styr bildningen av glutation och därmed har stor påverkan på kroppens förmåga att avgifta sig. En del kan få igång avgiftningen genom att ta metylerade kosttillskott av B-vitaminer och särskilt folsyra.
Patienter och tandläkare som behöver mer kunskaper om amalgamsanering kan titta på hemsidan www.amalgamsanera.nu. En del tandläkare har en reningsanläggning med särskild sug som drar ner kvicksilverånga mot hakan och in i reningskuben. Det är en fördel om tandläkaren har en sådan. Eventuellt kan en friskluftsmask användas så att patienten andas frisk luft och därmed slipper kvicksilverångor.
De personliga skydd man kan räkna med att få i Sverige är så kallad kofferdam som är ett plastmembran som omsluter tanden och går upp en bit över näsan så att kvicksilverånga hindras nå patientens inandningsluft. Tandläkaren ska borra så lite som möjligt och helst spräcka fyllningen och plocka ut den i bitar. De allra flesta klarar sanering med dessa personliga skydd.
Klokt är att ta C-vitamin i relativt stor mängd innan tandläkarbesöket och några dagar efter samt selen och vitamin B12. Se mer här Mycket känsliga individer kan behöva åka utomlands för att få en sanering med tillräckligt bra skydd. Se mer IAOMT:s hemsida via länken nedan. Det kan vara svårt att hitta en svensk tandläkare villig att ta bort amalgamet korrekt. I sådana fall kan man behöva anlita en biologisk tandläkare utomlands. Flera sådana finns i Tyskland.
Till IAOMT:s hemsida och diskussion om amalgam
Till Tf:s hemsida om amalgamsanering
