- Forskning
- Hälsa
Barn med ätstörningen ARFID har en högre risk att drabbas av olika sjukdomar, såsom exempelvis epilepsi och lungsjukdomar. Men risken ökar också för neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, enligt en studie vid Karolinska institutet.
ARFID står för ”Avoidant Restrictive Food Intake Disorder” på engelska. Barn med så kallad undvikande restriktiv ätstörning kan känna olust inför viss mat på grund av smak, konsistens, lukt eller utseende. Det kan också finnas en rädsla för att sätta i halsen eller kvävas i samband med måltider. I en del fall förekommer också dålig aptit.
Diagnosen ARFID är förknippad med allvarliga konsekvenser som näringsbrist, viktnedgång och dessutom vacklande tillväxt.
– Men en del kan även drabbas av övervikt. Som exempel kanske barnet enbart vill äta mat som är beige och då blir det bara pommes, glass, chips och pannkakor. Det finns även extrema fall dokumenterade där barn blir blinda på grund av brist på vitamin A, säger forskaren Lisa Dinkler vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska institutet i ett pressmeddelande.
Forskarna ville, i en studie, undersöka risken för att barn med diagnosen även drabbas av andra sjukdomar. Närmare 31 000 barn ur det svenska tvillingregistret ingick i studien. Av dem hade drygt 600 barn mellan 6 och 12 år fått diagnosen ARFID.
Forskarna upptäckte att barnen med ätstörningen hade tio gånger högre risk för intellektuell funktionsnedsättning och autism, i jämförelse med barn utan diagnosen.
Även tillstånd, som refluxsjukdom (sju gånger högre risk), epilepsi (sex gånger högre risk) och kroniska lungsjukdomar (fem gånger högre risk), var betydligt vanligare i denna grupp.
De som lider av ätstörningar kan också få dåliga tänder, speciellt vid många kräkningar vilka kan ge kraftiga frätskador på tänderna. Detta särskilt om man inte är noga med att skölja munnen med vatten efter varje uppkastning.
Förutom den ökade risken för sjukdom påvisade studien att barn med ätstörningen ARFID fick fler olika medicinska diagnoser. De behövde även längre sjukhusvistelser än andra barn. Forskarna såg däremot ingen skillnad mellan pojkar och flickor.
– Våra resultat visar att ARFID är mer än bara en ätstörning, det är en komplex sjukdom som ofta samexisterar med andra allvarliga hälsoproblem. Detta understryker vikten av att vården tar ett helhetsgrepp på dessa barns behov, säger Lisa Dinkler.
Lisa Dinkler berättar vidare att man hoppas att de här insikterna kan bidra till förbättrad upptäckt och mer anpassad vård, vilket skulle kunna förbättra prognosen för barn med ARFID, fortsätter hon.
I framtiden planerar forskarna att studera hur sjukdomen utvecklas i vuxen ålder och vilka genetiska och miljömässiga faktorer som påverkar sambandet mellan ARFID och andra sjukdomar.
