- Forskning
- Hälsa
Antibiotikaresistens är ett växande hälsoproblem världen över. Men resistenta bakterier kan samtidigt ha en oväntad svaghet. Forskare vid Umeå universitet har upptäckt att vissa resistenta bakterier blir mer sårbara när en viktig del av deras cellvägg störs.
Upptäckten kan på sikt bidra till att bakterier som MRSA åter blir känsliga för antibiotika som de tidigare kunnat stå emot. Bakterier har en stark cellvägg som skyddar dem och hjälper dem att överleva. Denna cellvägg är samtidigt en viktig måltavla för så kallade betalaktamantibiotika, där bland annat penicillin ingår.
Vissa bakterier har utvecklat mekanismer som gör att de kan fortsätta bygga sin cellvägg trots antibiotikabehandling. Därmed blir de resistenta. Ett välkänt exempel är MRSA, meticillinresistenta Staphylococcus aureus. Bakterien kan orsaka infektioner som är svåra att behandla.
Forskarna vid Umeå universitet upptäckte att de resistenta bakterierna är beroende av en liten lipidmolekyl som kallas undecaprenylfosfat. Molekylen fungerar som en transportör och hjälper till att föra byggstenar till cellväggen.
När forskarna störde denna transport försvagades bakteriernas motståndskraft mot antibiotika. Det visade sig också att bakterier som utvecklar nya resistensmutationer kan få en annan nackdel. De växer ofta långsammare och kan få svårare att orsaka infektioner.
Forskarna följde hur MRSA-bakterier utvecklades under antibiotikabehandling. De kunde se att vissa mutationer hjälpte bakterierna att överleva behandlingen, men samtidigt skapade nya svagheter. Det innebär att bakteriernas ökade motståndskraft kan ha ett pris.
Forskarna såg liknande resultat hos Streptococcus pneumoniae, en bakterie som bland annat kan orsaka lunginflammation. Det kan tyda på att mekanismen även finns hos andra grampositiva bakterier.
Upptäckten betyder inte att det redan finns en ny behandling mot antibiotikaresistenta infektioner. Däremot kan den ge forskarna en ny strategi. I stället för att enbart utveckla nya antibiotika kan man försöka hitta sätt att utnyttja bakteriernas egna svagheter och därmed återställa effekten av antibiotika som redan finns.
Antibiotikaresistens är också en viktig fråga inom tandvården. Infektioner i munhålan kan ibland kräva antibiotikabehandling, och därför är det viktigt att antibiotika används på rätt sätt och ges när det behövs.
Förhoppningen är att den nya kunskapen på sikt ska kunna bidra till fler sätt att bekämpa resistenta bakterier – utan att vi hela tiden måste utveckla helt nya antibiotika.
Okänd svaghet hos antibiotikaresistenta bakterier upptäckt (forskning.se)
